onsdag 16 januari 2013

Stackars Skipper

Eftersom jag är kattallergisk, så bor våra katter Bill och Bull inne i snickeriet och får följaktligen också sin mat där. Som jag berättat tidigare, så bodde de först hos en granne, men bestämde sig för att de hellre ville bo på vår gård och det fick vi helt enkelt bara acceptera. Nu har de bott hos oss i så många år, så de minns säkert inte ens att de haft något annat hem.
När vädret tillåter, så får dörren till snickeriet stå på glänt, så att katterna kan gå ut och in som de vill. I somras började en främmande katt smita in i snickeriet och äta av kattmaten.
Då jag tänkte att det var en katt som hörde hemma i byn, så försökte jag jaga iväg den när jag såg den.

Så småningom började vi förstå att det här var en hemlös katt och då veknade mitt hjärta. Den måste naturligtvis få mat! Så vi började ställa ut mat, som den glupskt åt utav. Den har en sovplats ute i den gamla vagnsporten på trösklogen. Där ligger några balar torv och en del gullfiberisolering. Katten, som vi tror är en hankatt, har fått namnet Skipper, eftersom han har som en liten skepparkrans runt "haklinjen".
Efter att ha blivit bortschasad av mig under lång tid, så är Skipper naturligtvis ganska osäker på mina avsikter och är mycket skygg för både Christer och mig. Han drar sig alltid undan varje gång vi kommer nära.

Våra gamla katter anser att han ska jagas bort, men är litet för fega för att ge sig i direkt slagsmål.

Igår kväll, när dörren stod öppen en kort stund, hade Skipper smitit in i snickeriet för att äta. När Christer skulle stänga dörren för kvällen, så märkte han inte att Skipper var därinne, utan han blev instängd med de andra katterna.
Eftersom vi hade -16° i natt, så var jag ganska bekymrad över hur Skipper hade det ute i kylan på trösklogen. Tidigt i morse gick jag ut med varm kattmat. Tyckte att jag hörde honom röra sig, men såg honom inte.
En stund senare skulle jag släppa ut de andra katterna. Då fick jag till min  förvåning se Skipper uppe på en fönsterhylla i snickeriet. Först blev jag jätteglad över att han var inne i värmen. Bill och Bull verkade inte bry sig om honom, så jag stängde dörren och gick därifrån och hade någon sorts tanke att de kanske skulle kunna husera därinne alla tre.
Fast jag förstod ju att de inte var vänner än, så efter ett tag bestämde jag mig för att släppa ut Bill och Bull, så Skippper skulle våga gå ner och äta och dricka. När jag försiktigt gick litet närmare, så såg jag att han troligen har blivit klöst i ena ögat. Det såg inte riktigt rätt ut inne i sin håla. Den stackaren hade nog fått fightas med våra gamla katter i alla fall!
Hann inte tänka så mycket mera innan han hoppade ner och sprang som en pil ut genom dörren och  in mot trösklogen. Har lockat och skramlat med matskålarna, men han syns inte till. Har han känt sig tvungen att ge sig av?
Nu är jag förstås jätteorolig, för hur han har det.
Det är ytterligare en kall natt. Han har inte heller fått i sig någon mat och han kanske har svåra smärtor i ögat och nu kan han inte ens ligga på sin vanliga plats.

Undrar varifrån han har kommit? Är det någon som tröttnat på sin katt och bara släppt av honom i byn? Det förekommer tyvärr ibland.

Ni förstår min oro, eller hur?

6 kommentarer:

  1. Ja jag förstår din oro mer än väl! Jag upplevde ju något liknande för 6 år sedan med katten Rasmus Luffarsson. Han fick generalstryk av Vacek och försvann genom fönstret ut i världen.
    Hade jag måst välja mellan dessa två gossar hade Vacek legat illa till och han är nog ännu inte förlåten även om han endast gjorde så gott han förstod. Katter som vill försvara det det tycker vara deras speciella revir är svåra att tas med för utomstående.
    Troligen har Skipper förvisats, fått flyttordern utskriven mitt i synen samt undertecknad av Bill och Bull.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som tur är har Skipper kommit tillbaka igen och verkar inte alltför illa däran. Såg att han gjorde en lov bortåt snickarbodsdörren också, men den var stängd. Det tyder ju på att han ändå inte är alltför skraj för Bill och Bull.
      Men han verkar ha bytt sovplats, för jag ser honom aldrig där han brukade ligga.
      Det är i alla fall skönt att se honom igen.

      Radera
  2. Förstår din oro, speciellt när det är så kallt. Hoppas Skipper kommer tillbaka så han får mat och någonstans att sova.
    /Annelie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skipper har alltså kommit tillbaka igen och jag är väldigt glad för det!
      Har skrivit i ett nytt inlägg om hur det utvecklat sig.

      Ja, mat kan vi se till att han får, men sovplatsen är ju nästan som ute, även om det är under tak, så kölden är ett bekymmer. Hoppas att det inte blir kallare än det är nu med runt minus 4-5°.

      Radera
  3. Ja kära nån, jag förstår verkligen din omsorg och din oro! Det gör ont i hela kroppen när jag tänker på Skippers skadade öga... Men ni har gjort vad ni kan.
    När det var som kallast för ett tag sedan dök det upp en liten svart katt med vit haka i mörkret utanför vårt kök. Våra katter jagade effektivt bort den men efter några dagar märkte vi att den inte gav upp och rafsade sönder plaståtervinningpåsen som stod på trappan. Det finns en hel del vildkatter och förvildade dito så vi ger aldrig våra katter mat ute. Men nu kunde vi inte låta bli så vi gick ut med en skål som katten kastade sig över så snart vi stängt ytterdörren. Samma sak nästa natt när det var -20C. Sedan har vi inte sett den förrän i morse då jag antar att det är dennes kattspår som är från ladan genom hönsgården. Den är liten och tunn så den har lyckats klämma sig genom nätet vilket är en bedrift. Kanske bor den i ladan. Ser vi den igen kommer vi självklart ställa ut mat igen.
    Hoppas Skipper kommer tillbaka så att ni i alla fall kan hjälpa honom så gått det går.
    Jag har extremt svårt för människor som skaffar katter utan att ta hand om dom - jag skall bespara dig hur arg det gör mig, för jag tror vi sitter i samma båt där.

    Hoppas ni kan få en bra helg och att det löser sig med Skipper
    Kram Malin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vi delar nog den ilskan, Malin! Både Christer och jag är ständiga medlemmar hos Djurens vänner, som hela tiden får in nya övergivna katter.
      Har skrivit mera om vad som hänt i ett nytt inlägg.

      Kram!

      Radera

Hej!

Det är alltid väldigt roligt att få kommentarer! Vill så gärna att du visar att du besökt min blogg! Tack!

Märit