Nu tar jag en liten bloggpaus

Våren är här och trädgården kräver all min insats. Det är en härlig tid, när allting vaknar upp igen, så det är roligt att arbeta ute.
Känner att tiden just nu inte alls räcker till för att blogga och läsa bloggar, så därför kommer jag att vara mindre synlig både här och hos er. Tittar allt in hos er emellanåt, men hinner kanske inte kommentera varje gång. Säkert gör jag även själv något blogginlägg emellanåt.

Våra vänner igelkottarna har vaknat. Den här lilla igelkotten, som nog är en av fjolårets ungar, får kattmat och vatten för att komma igång.
De har inte så lätt att hitta vatten häromkring nu, så jag har placerat ut en låg skål med vatten. Igår var det en större igelkott som drack väldigt länge, så den var visst väldigt törstig.

Ni som följde min blogg förra våren kanske minns att jag återfann ett bortglömt litet träd.
Det var en pimpernöt, (Staphylea pinnata), som blivit nödplanterad och glömd inne i  det höga ogräset på ängen bortom västra muren.
Nu har vi grävt upp och flyttat det lilla trädet. Knopparna sväller och jag hoppas det kan trivas med sin nya plats utmed vägen ner till ån. Ser fram emot en vacker blomning och sedan framåt hösten de uppblåsta höljena med en liten skramlande nöt inuti.

Igår hade vi besök av vännerna Hans och Helga. Tyvärr var jag inte hemma just då, eftersom jag var på en avslutningsutflykt med vår Lutherhjälpsgrupp.
Det är Hans som har haft en bikupa hos oss. Tyvärr har många av hans bisamhällen dött i vinter. Det gäller även "våra" bin, men han ska försöka få till ett samhälle igen, som kan bo här hos oss.

Är vanligtvis inte så intresserad av trädgårdsprydnader. Tycker inte att de passar så bra ihop med vår  enkla gamla lantgård.

Men för en tid sedan såg jag dessa "råkor" på en auktion och kunde inte motstå dem, så nu har vi dem vid vår uteplats.

Där äter vi måltiderna när vädret tillåter. Här är vårens första lunch utomhus. Önskar verkligen att det blir en sommar när vi kan ha många måltider utomhus!

Nu blir det bråttom i trädgården

Idag har det varit riktigt behagligt väder för trädgårdsarbete. Solsken och svag vind.
Men jag vet knappt var jag ska börja. Det är så mycket som ropar på mig och jag orkar inte slita timme ut och timme in, som man kunde göra förr. Nu får jag lov att ta många pauser.
Det känns som om jag aldrig har sett så mycket kirskål som i år. Det är precis överallt! Mycket har farit illa under vintern, men det gäller absolut inte kersen!

Brukar alltid börja dagen med att gå en runda i trädgården för att följa utvecklingen.
Till min stora förvåning och glädje, så har sorkarna låtit bli de här tulpanerna, trots att de har gjort gångar i den här smala rabatten.

Det är Tulipa 'Praestans Fusilier' som får två till fyra stjälkar från varje lök. Det är en ganska låg tulpan . Blommorna är mindre än hos vanliga tulpaner. Det är en fantastisk tulpansort, som inte har minskat i antal sedan den planterades för några år sedan. Tror faktiskt att den har förökat sig i stället.
Den är väldigt intensiv i färgen, nästan litet i överkant - orangeröd, brinnande.

Började sedan dagen med att rensa runt mina provodlingsrosor,
Det har sett sorgligt ut med de svarta pinnarna som sticker upp. Befarade faktiskt att alla provrosorna hade dött under den här långa, svåra vintern.
I så fall hade det verkligen varit otur för de förädlare som skickat oss alla rosor.
Men se, de hade frusit men inte dött! Visst får jag klippa ner de flesta nästan till fotknölarna, men där nere börjar nu många knoppar att skjuta, så det kanske rentav blir ovanligt buskiga och fina rosor i sommar.

Hela tiden använder jag mitt favoritredskap, en smal damgrep från Joseph Bentley. Firman som gör så praktiska och vackra trädgårdsredskap - fast litet dyra....
Utan den hade allt trädgårdsarbete varit mycket svårare. Den slinker lätt ner i jorden, tar inte alltför tunga klumpar i taget,  så jag orkar lyfta och skaka loss ogräset.
Trots att den har väldigt starka, litet fyrkantigt spetsiga pinnar av rostfritt stål, så har jag tyvärr lyckats bända en pinne litet snett. Det påverkar inte funktionen så mycket, men det ser inte så vackert ut. Grepen är annars faktiskt vacker!

Nu har den julrosen, som jag visade tidigare, kommit med många stjälkar och blommor . Den är mycket större i år än förra året.

I helgen hade vi återigen besök av våra asylsökande vänner. Deras asylärende är äntligen under behandling och de kommer att få svaret inom de närmaste veckorna nu.
Det har varit en lång väntan från hösten och fram till nu. Undrar varför det tar så lång tid?

Lördagen bjöd på riktigt härligt väder. Christer höll på med underhåll av trädgårdsmöblerna. Vissa stolar hade murknat och delar behövde bytas ut. Då var det skönt att få hjälp av våra unga vänner med både målandet av de gröna möblerna och inoljandet av en annan trädgårdsgrupp.

Nu håller de säkert i rätt många år till. Tror att det är nio år sedan vi köpte in dem och målade dem förra gången. Eftersom våra katter älskar att ligga på det här bordet, så finns där alltid kattspår. Det syns på bilden, att de redan tagit bordet i anspråk igen.
Den vilda katten "Skipper" är fortfarande ganska skygg och springer in i logen, när vi kommer ut genom dörren. Man tycker att han borde ha kommit över sin rädsla när vi har matat honom ända sedan i höstas.
Vi har sett att han börjar accepteras alltmer av Bill och Bull. Två morgnar i rad har han legat på dynan som finns på den lilla bänken, som syns vid väggen fastän Bull har legat på bordet. En dag såg jag att vår fege Bill gick fram och nosade på Skipper. Det var ovanligt modigt gjort av Bill!
Undrar om Skipper någonsin kan bli riktigt tam?

Idag fick jag ett paket med en massa trevliga sticklingar från en bloggvän. Det är inneväxter, som kan tillbringa sommaren utomhus. Har  planterat dem i krukor.
Nu gäller det att jag kan hålla dem vid liv också och helst få fram fina blommor!

Absolut inte för sent

Igår fick jag en present - en försenad sådan, apropå gårdagens
inlägg som handlade just om försenat.
Det var barnen, som beställt ett olivträd till min födelsedag.
När det skulle levereras, så fick vi besked att det inte skulle hinna komma till rätt dag. Ville jag ha något annat i stället, eller ville jag vänta?

Nog var det här väl värt att vänta på?! Nu gäller det för mig att kunna sköta det på rätt sätt.
Tänker börja med att vänja det vid nordisk sol och emellanåt litet  kalla vindar. Sedan får jag fundera på hur det ska få tillbringa vintern.
Tänk om jag kan få skörda några egna oliver i sommar! Det finns fullt med blomknoppar redan...