torsdag 25 april 2013

Nu blir det bråttom i trädgården

Idag har det varit riktigt behagligt väder för trädgårdsarbete. Solsken och svag vind.
Men jag vet knappt var jag ska börja. Det är så mycket som ropar på mig och jag orkar inte slita timme ut och timme in, som man kunde göra förr. Nu får jag lov att ta många pauser.
Det känns som om jag aldrig har sett så mycket kirskål som i år. Det är precis överallt! Mycket har farit illa under vintern, men det gäller absolut inte kersen!

Brukar alltid börja dagen med att gå en runda i trädgården för att följa utvecklingen.
Till min stora förvåning och glädje, så har sorkarna låtit bli de här tulpanerna, trots att de har gjort gångar i den här smala rabatten.
Det är Tulipa 'Praestans Fusilier' som får två till fyra stjälkar från varje lök. Det är en ganska låg tulpan . Blommorna är mindre än hos vanliga tulpaner. Det är en fantastisk tulpansort, som inte har minskat i antal sedan den planterades för några år sedan. Tror faktiskt att den har förökat sig i stället.
Den är väldigt intensiv i färgen, nästan litet i överkant - orangeröd, brinnande.

Började sedan dagen med att rensa runt mina provodlingsrosor,
Det har sett sorgligt ut med de svarta pinnarna som sticker upp. Befarade faktiskt att alla provrosorna hade dött under den här långa, svåra vintern.
I så fall hade det verkligen varit otur för de förädlare som skickat oss alla rosor.
Men se, de hade frusit men inte dött! Visst får jag klippa ner de flesta nästan till fotknölarna, men där nere börjar nu många knoppar att skjuta, så det kanske rentav blir ovanligt buskiga och fina rosor i sommar.

Hela tiden använder jag mitt favoritredskap, en smal damgrep från Joseph Bentley. Firman som gör så praktiska och vackra trädgårdsredskap - fast litet dyra....
Utan den hade allt trädgårdsarbete varit mycket svårare. Den slinker lätt ner i jorden, tar inte alltför tunga klumpar i taget,  så jag orkar lyfta och skaka loss ogräset.
Trots att den har väldigt starka, litet fyrkantigt spetsiga pinnar av rostfritt stål, så har jag tyvärr lyckats bända en pinne litet snett. Det påverkar inte funktionen så mycket, men det ser inte så vackert ut. Grepen är annars faktiskt vacker!

Nu har den julrosen, som jag visade tidigare, kommit med många stjälkar och blommor . Den är mycket större i år än förra året.

I helgen hade vi återigen besök av våra asylsökande vänner. Deras asylärende är äntligen under behandling och de kommer att få svaret inom de närmaste veckorna nu.
Det har varit en lång väntan från hösten och fram till nu. Undrar varför det tar så lång tid?

Lördagen bjöd på riktigt härligt väder. Christer höll på med underhåll av trädgårdsmöblerna. Vissa stolar hade murknat och delar behövde bytas ut. Då var det skönt att få hjälp av våra unga vänner med både målandet av de gröna möblerna och inoljandet av en annan trädgårdsgrupp.
Nu håller de säkert i rätt många år till. Tror att det är nio år sedan vi köpte in dem och målade dem förra gången. Eftersom våra katter älskar att ligga på det här bordet, så finns där alltid kattspår. Det syns på bilden, att de redan tagit bordet i anspråk igen.
Den vilda katten "Skipper" är fortfarande ganska skygg och springer in i logen, när vi kommer ut genom dörren. Man tycker att han borde ha kommit över sin rädsla när vi har matat honom ända sedan i höstas.
Vi har sett att han börjar accepteras alltmer av Bill och Bull. Två morgnar i rad har han legat på dynan som finns på den lilla bänken, som syns vid väggen fastän Bull har legat på bordet. En dag såg jag att vår fege Bill gick fram och nosade på Skipper. Det var ovanligt modigt gjort av Bill!
Undrar om Skipper någonsin kan bli riktigt tam?

Idag fick jag ett paket med en massa trevliga sticklingar från en bloggvän. Det är inneväxter, som kan tillbringa sommaren utomhus. Har  planterat dem i krukor.
Nu gäller det att jag kan hålla dem vid liv också och helst få fram fina blommor!



torsdag 18 april 2013

Absolut inte för sent

Igår fick jag en present - en försenad sådan, apropå gårdagens
inlägg som handlade just om försenat.
Det var barnen, som beställt ett olivträd till min födelsedag.
När det skulle levereras, så fick vi besked att det inte skulle hinna komma till rätt dag. Ville jag ha något annat i stället, eller ville jag vänta?

Nog var det här väl värt att vänta på?! Nu gäller det för mig att kunna sköta det på rätt sätt.
Tänker börja med att vänja det vid nordisk sol och emellanåt litet  kalla vindar. Sedan får jag fundera på hur det ska få tillbringa vintern.
Tänk om jag kan få skörda några egna oliver i sommar! Det finns fullt med blomknoppar redan...

tisdag 16 april 2013

Litet väl sent

Sent kan innebära så olika saker. Det kan betyda mindre än en minut, ifall man missar sitt tåg. Men det kan vara några veckor om man behöver putsa fönstren.
När det gäller att plantera tulpanlökar, så är det inte för sent förrän tjälen tagit grepp om jorden.

I det här fallet är det verkligen sent, för
tulpanlökarna till fina 'China Town' fortfarande ligger kvar i sina påsar ...Men i morgon ska de ner i jorden. Det har hänt en gång tidigare, för några år sedan och den gången  blev de väldigt fina. Bladen var helt perfekta.
Om det lyckas även denna gång, så kommer jag att visa er dem här på bloggen.


 Vår lilla gårdsrundel börjar fyllas med krokus i olika färger. Med den här värmen kommer den snart att vara som ett blomsterhav.

 Den här julrosen, som fick flytta med mig ända från Frösön, heter Helleborus Niger. Den har bara behövt några dagars värme för att resa sig upp från små knoppar vid markytan, till att bjuda på strålande vackra blommor.

 I kväll har vi lagt ut bevattningsslangar till de två sista rabatterna inne i trädgården. Nu återstår egentligen bara en slang uppe på rabatten ovanpå stenmuren. Det låter konstigt med rabatt ovanpå muren, men det är faktiskt som två murar med jord emellan, så där odlar vi också.
 Ni som har följt med i bloggen kanske minns att vår uppstammade tibast blåste av. Den här, som står på motsatta sidan i trädgården, skulle ha blommat redan, men alla knoppar är intorkade, så jag tror att den har dött. Trist att mista båda dessa som var de allra första blommande buskarna varje vår. Nu har vi bara en självsådd buske kvar. Den står på utsidan av muren

 Här kommer ett glädjeämne. Det är den nyare svavelpionen, som kommer med kraftiga skott.

 Alldeles intill den kommer de här litet mindre pionskotten. Det är en dubbel dillpion, som jag fick tag i på Alnarp, när Trädgårdsamatörerna hade marknad. Förra året hade den bara en stjälk, men nu kommer många! Härligt!


 Utanför muren börjar äntligen de första blommorna i den blå scillamattan att visa sig.

Bakom stallet har hönsen många vackra snödroppar att titta på när de går in till sitt på kvällen.

Den här blyga Helleborus Orientalis´en får avsluta bildserien. Den behövde ganska rejäl uppmuntran, för att våga visa sitt ansikte

måndag 8 april 2013

Våren trippar in i vår trädgård

Det är konstigt så uthålliga växterna kan vara. Trots kylan så stretar de på och vill upp. Igår var det stelfruset och lätt pudersnö. Idag är det vår.
Mot söderväggen har klätterrosen Etude fått en hel del sällskap vid sina fötter.


Det är allium 'Purple Sensation' som inte vet till sig av välvilja. Den sprider sina barn ända ut på gräsmattan. Det är roligt när de kommer för bladen är så friska och saftigt gröna.

Tyvärr blir de ganska vissna och fula, redan innan blommorna hinner slå ut, så det gäller att ha andra växter som döljer dem rätt snart.

 Mina älskade snöklockor trivs tyvärr inte så bra i vår torra sandjord, men här kommer i varje fall en grupp även i år.
 Snödropparna däremot tycks må väldigt bra av vår jordmån. Det kommer fina tuvor här och där runt om i trädgården.
 Idag när jag skulle plocka bort gammalt perennris så såg jag att de här lökarna redan gjorde gräsmattan grön. Det är alltså inte alls gräset som grönskar utan någon sorts lökar. De måste ha vuxit upp på ett par dagar!
Vet inte vad det är för lökar, för det kommer aldrig några blommor på dem. En och annan scilla står ibland dem, så från början trodde jag att det var årslökar av scilla, men det borde ha blivit ett blått hav av dem om det varit så. De ger fin grönska från början, men när man trampat runt på gräsmattan blir det halt av saften. Det blir som att gå på såpa. Då får man helt enkelt ta fram gräsklipparen.    
                                
 Buskpionen kommer alltid med lovande knoppar, men oftast orkar den inte blomma. Vet inte vad som fattas den.

Vid vår östra gavel lyste de här krokusarna så vackert på förmiddagen, men jag tyckte att det var för soligt för foto då. När jag sedan kom dit låg rabatten i skugga, men då hade även krokusarna sagt godnatt och börjat slå ihop blommorna. Synd, för de såg ut som glada ansikten när de var fullt öppna.


Inne i drivbänken gottade sig ogräset. De anar inte att de snart är förlorade!

Det känns så skönt att äntligen få börja jobba ute i trädgården.