Christer har fortsatt arbetet med bevattningsanläggningen, som vi påbörjade i fjol.
När vi grävde om infarten till huset passade vi på att lägga ner en matarledning för bevattningen, även om vi inte hade tid att bygga - eller ens tänka på - systemet då.
Den sandiga jordmånen gör att det lätt blir för torrt för växterna, så vi har hela tiden funderat på, hur vi skulle ordna med bevattningen i trädgården på bästa sätt.
Så småningom kom vi fram till att vi gärna ville ha något mera än bara en vattenpost, på vardera sidan. Därför har vi under varje rosenbåge grävt ner en ventilbrunn, som ska styra ett bevattningssystem till var sin halva av trädgården.
När vi la ner matarledningen så hade vi inte räknat med en sådan styrning, med möjlighet till fjärrstyrning, som vi sedan valde.
Den behövde då en 24-volts elanslutning. Därför fick vi gräva ner en sådan kabel genom trädgården. Den drogs från en styrenhet vid Orangeriet och fram till den närmaste ventilbrunnen.
För att nå till båda ventilbrunnarna med den, så vi fick borra med en jordborr under infarten och trä igenom ett skyddsrör och kabeln.
Nu kom den verkliga prövningen för trädgården, då vi hade valt att lägga droppslangar i alla större rabatter. Det skulle alltså grävas nya matarledningar till varje rabatt!
Ni kan säkert förstå att det blev väldigt mycket grävande med massor av diken.
På en del ställen placerade vi extra uttag, ifall man vill vattna något med slang. Till exempel spola bort bladlöss från rosorna. Det är ett sådant uttag Christer håller på att placera här.
Här fyller jag till exempel vattenkannan, när jag ska vattna blomurnorna.
Under själva rosenbågarna ska det bli en stenläggning med en stor sten som döljer locket till ventilbrunnarna. Dit har vi ännu inte kommit, men jag hoppas att vi ska hinna före midsommar.
Som en liten kurositet kan jag berätta att när Christer skulle gräva emot stenmuren så stötte han på stenoret (stenläggningen på gården) till den gamla gården, som legat mitt i vår trädgård. Den har jag berättat om här.
Här syns litet av stenoret. Möjligen har det varit ett golv inne i ett hus och inte stenläggning på gården.
Förra året hann vi alltså mata ut vatten till alla rabatter. Vi hann också lägga droppslangar i ungefär hälften av rabatterna.
Det är det arbetet Christer har fortsatt med nu. Två sådana här rabatter har fått sina slangar idag.
Det är litet brådskande innan perenner och buskar blir för gröna och utbredda.
Den här tiden på våren ser det rätt fult ut, men snart kommer grönskan att dölja slangarna.
Själva droppslangarna och matarledningarna tål att frysa, men ventiler och tappställen måste tömmas på vatten före vintern.
Jag ägnade dagen åt att ta bort det sista från fjolårets perenner och så klippte jag en del rosor.
Tänk, det känns alltid lika hemskt att klippa bort grenar, som är fulla av nya skott. Ändå måste man, för gör man det inte, så blir busken ganska risig och får ful form.
Vår näst tidigaste tulpan - förutom den lilla botaniska - har börjat blomma, men det märks att den inte gillat vädret den senaste tiden. Den har knappt fått upp blomman synlig över bladstruten.
Om jag minns rätt så är det en greigii-tulpan.
Den blir inte så hög, men så här såg den ut i full blom förra våren. Det var den 18 april 2011.