Brunnshäll av kalksten

Som jag har berättat om tidigare ganska långt ner i det här inlägget, så har det förr legat en fyrlängad 1600- 1700-talsgård, ungefär där vi nu har vår trädgård. Den gården hade en grävd och stensatt brunn mitt inne på sin gårdsplan. Den gamla gården är borta, men den fint stensatta brunnen finns kvar.
Sedan brunnen inte längre var i bruk har den blivit igenfylld. Det tyck ha varit med allt möjligt bråte, för en del verkar nu ha börjat murkna bort. I varje fall har den igenfyllda ytan sjunkit litet för vart år vi har bott här.
Det är det som gjorde att vi överhuvudtaget hittade brunnen. Stenhällen ska ligga här och täcka öppningen.

När ytan hade sjunkit ihop så framträdde den stensatta brunnsväggen.

Det är här brunnen ligger, inne i ogräset i nedre vänstra hörnet, alltså precis intill vägen där man svänger in mot gården.

Christer har alltid pratat om att han skulle vilja ha ett gammeldags brunnslock med kalksten och så en sådan där brunjong - alltså en stång, som användes som motvikt när man firade ner hinken i brunnen. Han har förresten skaffat smidet till stången för många år sedan. Fast under husrenoveringen har det förstås blivit nerprioriterat. Även stenmuren ska lagas mot brunnen.

Nu kan ni säkert förstå hur ivrig han blev, när en brunnshäll av kalksten för en tid sedan annonserades ut på Blocket - till högstbjudande!
Det var en bra bit uppåt landet, vilket förstås var en nackdel, men här gällde det att bestämma sig, för hur ofta ser man en brunnshäll av kalksten utannonseras?
Budet blev antaget och i söndags begav vi oss upp till Västergötland för att hämta hällen.

I flera dagar bekymrade sig Christer för, hur vi skulle få upp hällen på släpvagnen. Han har fortfarande känning av sin ryggskada, som nästan gjorde honom oförmögen att ens klä på sig strumporna själv, under flera månader i våras.
Hällen  var hela 1,80 x 1,80 meter och drygt decimetern tjock, så det var inget man kunde lyfta för hand.
Han hade frågat om säljaren hade någon traktor med skopa eller lyft, , men det hade han inte, så vi hade tagit med oss plankor och rullar och en vajervinsch, för att försöka dra hällen upp på släpet.
Värsta scenariot vore, att vi hade fått åka hem utan att ha fått med oss den!

Lättnaden blev därför stor när vi svängde in på gården och  fick se en lastbil med lyftkran som stod redo.
Säljaren hade lånat den på sin arbetsplats och  till och med förberett med lyftstroppar runt två träbalkar, som höll den i läge. Det var väl förberett får man säga!

Christer hade också förberett med Lecablock, som fördelades ut på vagnen, för att hällen skulle ligga med stöd under transporten.

Så kom då det spännande ögonblicket när hällen skulle sänkas ner på släpet. Skulle det säcka ihop?

Allt gick som planerat och de långa plankorna, som skulle användas om vi måste dra upp hällen, kunde nu sågas av till lagom längd.

Nu står ekipaget vid vår gård och väntar, medan vi funderar ut hur stenhällen bäst ska komma på sin plats.

Stenläggning på uteplatsen

Ibland händer det saker, när man inte direkt förväntar sig det.

Vår gårdsplan är gräsbevuxen och vi har länge tyckt att det är himla besvärligt, att flytta trädgårdsmöbeln varje gång gräset ska klippas. Därför har  vi pratat om att lägga sten under gruppen.
För närvarande har vi ett par byggjobbare, som lånar vår Drängkammare ett tag. I gengäld ville de hjälpa oss med något mindre jobb.
I morse kom de och undrade, om det passade med stenläggning idag. Åh, vad jag blev glad!
Christer har fortfarande besvär av en trilskande disk i ryggen, så han kan inte göra något kroppsarbete alls än.

Som ni förstår så gäller det att smida medan järnet är varmt. Bakom huset låg en hög med rätt stora sågade kalkstensplattor. Det var egentligen inte det optimala materialet, men  bättre än inget.

Raskt markerade vi ut, hur mycket som skulle läggas, genom att sätta pinnar runt gruppen. Sedan tog vi bort gruppen.

Det fanns en rulle markväv kvar i uthuset, så vi hade hemma det material som behövdes.

Eftersom vår jord är nästan ren sand, så bedömde vi att det skulle gå att lägga direkt på marken, utan att man behövde gräva ur just mera än själva grässvålen. Sedan de klippt till markväven och täckt den med litet sand, så satte de igång läggningen. De var mycket skickliga på att pussla ihop stenarna. Det blev väldigt små skarvar. Dem tänker jag fylla igen med stenmjöl, men det hade vi inte hemma idag.

Plötsligt har vi då vår efterlängtade stenläggning under trädgårdsgruppen.
Visst hade det varit litet mera stilenligt med komstadflis, eller någon grå ölandssten, men det hade vi inte hemma, så det här är resultatet.

Ha nu en fin fortsättning på veckoslutet. Åtminstone i Skåne ska det blir betydligt varmare några dagar.
Blåregnet i bakgrunden har bortåt tjugo knoppar, så nu väntar jag spänt på den blomningen.