fredag 30 november 2012

Dela ut all värme

Nu har det återigen varit länge sedan jag hade tid med bloggen. Idag tänker jag skriva litet om att dela värme.
Man kan dela värme på flera olika sätt. Ett är att umgås med sina vänner och det är vad jag har gjort under förra veckan när vi hade besök av en gammal vän, som ville resa bort över sin födelsedag.
Naturligtvis firade vi ändå henne med kaffebricka på säng, blommor, present och litet morgonrosslig sång.
Själva födelsedagen var vi ute och åt en mycket god middag och efteråt blev vi hämtade av en vän  här i byn, som också bjöd in oss på kaffe och god kaka som avslutning på firandet.
Veckan blev för övrigt fylld av många utflykter och mycket god mat.

Värme och kärlek som kommer från hjärtat är nog varje människas största behov. Finns inte det, så blir livet ganska meningslöst.

Det andra sättet att sprida värme som jag vill berätta om nu, är mycket det precis motsatta. Mycket sakligt och konkret om hur vi byggt upp värmesystemet i huset.
 Här i gamla fruktkällaren kommer kulvertröret in från värmepumpen i snickarboden till boningshuset.

 Systemet består av olika slingor för element och för golvvärme. Vi har dessutom delat upp så att det går i olika slingor till olika delar av huset. Det gör att det förstås blir en massa olika fördelningar.
Fruktkällaren blev en bra plats för alla fördelningarna, som behöver en hel del utrymme.
Problemet här nere är att takhöjden är väldigt låg, så Christer fick sitta och montera.



 Att löda kopparrör var en ny erfarenhet, men sedan Christer läst på litet på nätet om metoden så gav han sig i kast med det.

 Resultatet blev bra. Det har nu fungerat i över två år och hittills inte visat upp några problem.
Vi har vattenburen värme till element i alla rum, som har trägolv. De två hallarna, badrummet och skafferirummet har golvvärme.
Köket har fått en kombination med två element och en golvvärmeslinga, trots att där ligger ett ekgolv.
Vi valde att göra så, eftersom det är ett galvelrum och det bara fanns plats till två element, vilket kändes i minsta laget.
Hittills har vi inte märkt några tendenser till torkspringor i ekgolvet.

Vissa bitar av fördelningen fördes över till matkällaren, som ligger under köket i andra änden av huset.
Där hade olika vatten och värmerör kommit ner litet som det föll sig bäst, innan vi slutförde gjutningen för köksgolvet, så det blev svårare att få till en riktigt elegant lösning.
Här är dessutom en provisorinsk varmvattenberedare tillkopplad. Den var bra att ha när vi hade gäster som sov i rummen på övervåningen och använde badrummet, men den togs bort när varmvattnet senare kunde komma från värmepumpen.

När man renoverar själv, med enbart skisser och "tankeplanering", så hinner man inte alltid tänka på allt, så ibland blev det korsningar där vi fick mejsla bort litet betong för att rören skulle få plats under trägolvet.


Ute är det allt annat än värme, även om solen faktiskt nyss tittade fram en stund. Vi har i varje fall inte ännu drabbats av den stora vinterkylan som man hotade med i början av veckan.
Som ni ser så ligger vår brunnshäll fortfarande kvar på släpvagnen. Det är ett litet projekt för sig!

Nu ska jag fortsätta med att ordna till den värme som sprids med ljus, adventsstakar och ljusslingor och önskar er alla en fin 1: Adventshelg!



fredag 16 november 2012

Luft och vatten

Har ju tidigare visat våra vedeldade kaminer och spisar, som vi så gärna eldar bara för att njuta av den där speciellt sköna strålningsvärmen men också framför allt få lyssna till sprakandet från elden. Det måste vara något djupt inne i människosjälen, som gör att de flesta njuter av brasor.

Idag tänker jag visa den huvudsakliga uppvärmningen av boningshuset, Snickeriet och Drängkammaren.
Det sker med vår luft-vatten-värmepump, som har utomhusdelen bakom snickarboden och innedelen inne i samma bod. Pumpen är en Thermia Atec.


Sedan förs det varma vattnet genom en kulvert in till gamla fruktkällaren i boningshuset.

Min exmake hade vänligheten att hjälpa till med inköp och installation av värmepumpen.
Han har nämligen jobbat huvudsakligen med försäljning och installation av värmepumpar under många år. Det innebar att vi fick rabatt på den här installationen. Vi är mycket tacksamma både för hjälpen och goda råd från honom. Med hans råd valde vi en Thermia Atec, som verkar robust och har lågt ljud, som inte är särskilt störande.


Värmepumpen behövde en dräneringsgrop för det vatten som bildas när den automatiskt avfrostas med jämna mellanrum. En djup grop fylldes med lämplig makadam.


Sedan  skapades en gjuten platta över gropen. Uppe på den murade Christer ett upphöjt fundament.


Genom upphöjningen och ner i dräneringsbädden går det rör, som ska leda bort avfrostningsvattnet.
För borrningen genom den tjocka väggen hyrde vi en specialmaskin. Då den var tung att hålla så byggde Christer ett provisoriskt stöd.

Så snart fundamentet hade bränt tillräckligt rullades den tunga utomhusdelen på trärullar inifrån gården och ut till baksidan av stallet.
Nu gällde det att få upp den 140 kilo tunga pjäsen på fundamentet. Med list och knep gick det.

Och här har den stått sedan dess.

Under skalet finns förstås en hel del elektriska och elektroniska komponenter.

Även inomhusdelen har förstås massor av innehåll.

Sedan var det massor av rörmokeriarbeten som Christer klarade själv...

För framtida bruk finns här en förklaring till alltihop.

Ett extra skåp med mätare visar enkelt hur temperaturen ligger på in och utledning, utan att man behöver gå och knappa på själva värmepumpen.

.På fronten finns annars manöverpanelen, som kan ge mycket information om läget.
Sedan vi startade pumpen och fick koppla bort den gamla elpannan, har våra uppvärmningskostnader minskat ordentligt.


söndag 11 november 2012

Spiskåpans utformning, del 1/2.

Kära vänner och bloggläsare! Ni har kanske märkt att jag inte hunnit med vare sig den egna bloggen eller att läsa era  under en tid. Förlåt försummelsen!
Det beror på att vi är inne i ett riktigt intensivt skede i renoveringen. Vi har nämligen tänkt flytta in i boningshuset före jul, trots att vi inte kommer att bli helt färdiga.
Att allt skulle vara klart  före inflyttning, har annars varit målet, men nu längtar vi så mycket, så vi flyttar in ändå. Något jag har sagt att jag aldrig skulle göra - vi bor ju bra i Undantaget också... men man kan väl ändra sig!

Det här inlägget kommer att handla om vad som är aktuellt just nu, nämligen en spiskåpa som ska vara över både vedspisen och elspisen.
Eftersom det är ett rätt stort komplex, så har vi varit litet rädda för att den stora kåpan skulle bli väldigt dominerande i köket. Därför byggde vi en modell av frigolit för att prova oss fram i utformningen.
Först gjorde Christer en träram, som frigoliten kunde skruvas fast i. Ramen hänge vi sedan upp med strängar från bjälken överst på väggen bakom spisarna.

Efter att ha tittat på massor av bilder på nätet hade vi kommit fram till, att vi ville ha något i den här stilen. Det gick relativt lätt att forma frigoliten med hjälp av bandsågen och litet raspande.

Då hörnen stack ut väldigt mycket, så provade vi med en extra kant överst på kransen och tyckte att det blev mycket bättre, så vi bestämde oss för det. Vi satte också ett par extra stöd mot väggen under kransen.

Nu skulle kransen gjutas och Christer byggde formen av plywood. Profilen formades av frigolit, som limmades fast inne i formen.

För hållfastheten svetsade Christer en förstärkning av armeringsjärn.

Här syns själva järnskelettet, som också skulle få "öron" för upphängningen av kransen och även litet mera kryssjärn för att öka hållfastheten.

Här kan man titta ner i nersänkningen som ska bli konsolen mot väggen, under själva spiskransen. Allt ska gjutas i ett stycke och även konsolerna ska förstås ha förstärkning av armeringsjärn, som svetsas fast i det övriga.
Slutligen ska hela armeringen, som extra förstärkning, få en mängd kryssbitar av litet smalare bistål mellan de långa järnen.

Nu kom stunden för själva gjutningen. Massan blandades av Lecakulor, sand, cement och vatten i proportionerna 8 volymdelar  Leca, 1 del mursand, 1,5 del standardcement och 1 del vatten.

Det var ett ganska tidskrävande jobb att se till att alla små skrymslen mellan armeringsjärnen fick sin gjutmassa.

När massan nått upp till översta kanten formades själva hyllan på spiselkransen slät. Sedan var det bara att vänta på bränningen.

Efter en knapp vecka var den klar. Det var en spännande stund, när gjutformen revs.
Allt såg bra ut och här ser man också öronen, som kransen ska hängas upp med.

För att kransen ska få stöd, så ska den putsas in i väggen. Själva kransen skjuts in 18 centimeter, men konsolerna ska bara in 5 centimeter. Det var ett dammigt arbete att borra upp hålen, eftersom det finns lersten inne i väggen.

Lyckligtvis var det en varm och vindstilla novemberdag idag, så det var skönt att arbeta ute, när de skarpa kanterna skulle brytas litet.


Kransen väger runt 80 kilo, så jag kände mig inte tillräckligt stark för att vara hjälpbärare, utan vi fick be om hjälp av ett par bekanta, starka killar.
Uppe på takbjälken syns järnen som skapats för att hålla dragstängerna till kransens "öron".

Här vilar kransen nu på en stödställning tills vi får fästa den mot järnen i takbjälken och putsa omkring infästningen i väggen..
Nu ska fläkten placeras och kåpans väggar skapas, men det kommer jag att berätta om senare, i del 2.

Själv har jag ägnat tiden åt att heja på Christer och diskutera lösningar. Däremellan har jag spacklat träpanelen i trapphuset...

 och målat dörrfoder.