lördag 25 februari 2012

Tidigare ägare till Mariehem

Under åren vi bott på Mariehem, har vi försökt skaffa fram uppgifter om gården och gamla foton från förr, men det har visat sig vara svårt, då så gott som alla husen i byn har fått nya ägare under de senaste decennierna.  Få personer känner ens till, vilka som bott på vår gård.

Genom åren har vi frågat alla vi träffat på, som haft anknytning till byn, om de råkar ha något foto eller andra uppgifter om vår gård, men för det mesta fått nekande svar. Men så en dag fick vi besök av en kvinna, vars far varit personligt bekant med Gustaf Olsson, som jag berättar om litet längre fram. Hon hade ett par fotografier, som vi fick låna och kopiera.

En annan gång,  när jag gick till kyrkogården för att sätta blommor på en grav,  råkade jag av en slump träffa en tidigare boende i byn, som berättade, att hon var avlägset släkt till den senaste familjen på gården och har ett album, som tillhört den familjen.
Av olika omständigheter har vi ännu inte hunnit se albumet, men det ska bli riktigt spännande.

Sedan har vi också fått några foton, förmedlade från en gammal dam, vars föräldrar hade ett  sommarhus här nere vid ån. Ån rinner strax nedanför vår gård.

Litet faktauppgifter om gården och ägarfamiljen, har vi också fått genom boken Svenska Gods och Gårdar, där vår gård finns med.

Den  familj som bott längst tid på vår gård, efter fastighetsklyvningen, var familjen Olsson.
Gustaf Olsson köpte gården 1918 och flyttade hit med hustrun Maria och de två döttrarna Anna och Ingeborg, som då var i skolåldern. Det är Maria, som gett gården dess namn, Mariehem.
Säljaren var ogifte Per Andersson, vars far Anders Jönsson var en av de två bröder, som ursprungligen delade den gamla fastigheten. Det har jag nämnt i inlägget " Dåtiden och nu - på kartan".
 Per Andersson hade ärvt gården efter sin mamma, som var änka, när hon dog 1887.

Både Anna och Ingeborg förblev hemmadöttrar hela livet. Ingen av dem gifte sig eller fick barn, så det finns inga efterlevande, att fråga om minnen och foton.

Anna och Ingeborg avled båda under året 1986.
Vid den tiden ägde de inte längre gården. På 1960-talet löste Malmö stad in alla fastigheter i byn, som låg längs ån. Tanken var att Vombsjön skulle höjas som vattenmagasin, så att delar av ägorna skulle komma under vatten. Gamla ägare fick fortsätta att bo kvar, men nu som hyresgäster.
Planerna för vattenmagasinet ändrades och man byggde i stället en tunnel för vatten från sjön Bolmen i Småland, för att förse Malmö med dricksvatten.

När de gamla ägarna inte längre bodde kvar, så styckade  Malmö stad ifrån själva gårdarna och sålde dem. Genom föräljningen av Mariehem kom gården i Christers ägo 1989.
Av familjeskäl stod den sedan obebodd fram tills Christer och jag flyttade in sommaren 2001.
Gustaf Olsson, hustrun Maria, döttrarna Anna och Ingeborg. Mannen i bakgrunden är en vagnmakare från Dalby, enligt anteckning på baksidan av fotot från början av 40-talet. Lägg märke till att huset är brädklätt och att det har sina dubbeldörrar kvar. Mellan huskropparna syns en port, "lågan", som är det gamla kvardröjande danska ordet för lucka.

Som jämförelse kan vi titta på den här bilden, från 2003, där vi ser en rest av den gamla lågan.  

Här är samma bit av huset, som på den gamla bilden med familjen Olsson. En ny "låga" förbinder husen. Huset har också fått tillbaka dubbeldörrar igen. Bilden är tagen 2011.

På bilden från 2001 har huset enkeldörrar och fönster utan spröjs. Detta sattes in någon gång på 1950-60-talet i samband med att den utslitna brädklädseln byttes mot puts. Samtidigt kläddes gavelspetsarna med eternit. 


Familjen Olsson har besökare med motorcykel. 

Gårdsbilden är tagen från ungefär samma plats, som bilden med besökare och motorcykel .





6 kommentarer:

  1. Vilken spännande historia ni återskapar. Gamla hus har alltid många hemligheter, så jag hoppas ni hittar många nya historier. Ska bli intressant att följa fortsättningen.
    Kram
    Randi

    SvaraRadera
  2. Det finns flera sätt att få reda på vilka som bott där. Ett är att via kyrkböcker se vilka de var och var de kom från och vart de flyttade om de inte var födda eller avled på gården.
    Finns det en hembygdsförening på orten kan den kanske ha en del uppgifter. Lantmäteriet bör ha uppgifter om vilka som tidigare varit ägare. Förmodligen finns även taxeringsuppgifter att få.
    Jag har tillgång till kyrkböcker från 1800-talet.

    SvaraRadera
  3. Tack Randi, vi hoppas också att få veta mera genom albumet - och minnen - som den tidigare bybon har.

    SvaraRadera
  4. BeBest, tack och välkommen hit! Roligt att du tittade in. Vi håller på att söka efter fler uppgifter bland annat genom kyrkböckerna på nätet.
    Vad vi väldigt gärna skulle vilja få veta mera om är uppgifter om branden runt 1882.
    Förmodligen fanns någon brandstodsförening, som bekostade uppförandet igen. Men vilken? Och finns i så fall några arkiv kvar från den tiden? Svårt att veta hur man kan få fram det.

    SvaraRadera
  5. Vad spännande att få ta del av husets tidigare historia.
    Kul med lite gamla foton både av folket och från utemiljön.
    Det ser jättemysigt ut och jag förstår att ni har lagt ner en hel del arbete sedan ni flyttade in.

    Önskar dig en Trevlig avslutning på helgen!

    SvaraRadera
  6. Tack Helen! Roligt att du tittade in här och lämnade en kommentar!

    SvaraRadera

Hej!

Det är alltid väldigt roligt att få kommentarer! Vill så gärna att du visar att du besökt min blogg! Tack!

Märit