tisdag 9 oktober 2012

Brunnshäll av kalksten

Som jag har berättat om tidigare ganska långt ner i det här inlägget, så har det förr legat en fyrlängad 1600- 1700-talsgård, ungefär där vi nu har vår trädgård. Den gården hade en grävd och stensatt brunn mitt inne på sin gårdsplan. Den gamla gården är borta, men den fint stensatta brunnen finns kvar.
Sedan brunnen inte längre var i bruk har den blivit igenfylld. Det tyck ha varit med allt möjligt bråte, för en del verkar nu ha börjat murkna bort. I varje fall har den igenfyllda ytan sjunkit litet för vart år vi har bott här.
Det är det som gjorde att vi överhuvudtaget hittade brunnen. Stenhällen ska ligga här och täcka öppningen.
När ytan hade sjunkit ihop så framträdde den stensatta brunnsväggen.

Det är här brunnen ligger, inne i ogräset i nedre vänstra hörnet, alltså precis intill vägen där man svänger in mot gården.

Christer har alltid pratat om att han skulle vilja ha ett gammeldags brunnslock med kalksten och så en sådan där brunjong - alltså en stång, som användes som motvikt när man firade ner hinken i brunnen. Han har förresten skaffat smidet till stången för många år sedan. Fast under husrenoveringen har det förstås blivit nerprioriterat. Även stenmuren ska lagas mot brunnen.

Nu kan ni säkert förstå hur ivrig han blev, när en brunnshäll av kalksten för en tid sedan annonserades ut på Blocket - till högstbjudande!
Det var en bra bit uppåt landet, vilket förstås var en nackdel, men här gällde det att bestämma sig, för hur ofta ser man en brunnshäll av kalksten utannonseras?
Budet blev antaget och i söndags begav vi oss upp till Västergötland för att hämta hällen.

I flera dagar bekymrade sig Christer för, hur vi skulle få upp hällen på släpvagnen. Han har fortfarande känning av sin ryggskada, som nästan gjorde honom oförmögen att ens klä på sig strumporna själv, under flera månader i våras.
Hällen  var hela 1,80 x 1,80 meter och drygt decimetern tjock, så det var inget man kunde lyfta för hand.
Han hade frågat om säljaren hade någon traktor med skopa eller lyft, , men det hade han inte, så vi hade tagit med oss plankor och rullar och en vajervinsch, för att försöka dra hällen upp på släpet.
Värsta scenariot vore, att vi hade fått åka hem utan att ha fått med oss den!

Lättnaden blev därför stor när vi svängde in på gården och  fick se en lastbil med lyftkran som stod redo.
Säljaren hade lånat den på sin arbetsplats och  till och med förberett med lyftstroppar runt två träbalkar, som höll den i läge. Det var väl förberett får man säga!

Christer hade också förberett med Lecablock, som fördelades ut på vagnen, för att hällen skulle ligga med stöd under transporten.

Så kom då det spännande ögonblicket när hällen skulle sänkas ner på släpet. Skulle det säcka ihop?

Allt gick som planerat och de långa plankorna, som skulle användas om vi måste dra upp hällen, kunde nu sågas av till lagom längd.

Nu står ekipaget vid vår gård och väntar, medan vi funderar ut hur stenhällen bäst ska komma på sin plats.

11 kommentarer:

  1. Oj! Spännande läsning och följer fortsättningen...

    SvaraRadera
  2. Det kanske ligger skatter och väntar nere i brunnen !!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det skulle allt var högst förvånande! Hittills har det blottats bitar av gamla skor, medicinampuller, porslinsbitar och trasiga glasflaskor. Brunnen har kanske använts som soptipp, när den ändå skulle fyllas igen.

      Radera
  3. En sån skiva är ju bara ett måste så självfallet var ni tvungna att slå till på den! Se bara till att trafiken på vägen inte kör ut och knäcker den. Folk kanske av misstag någon snöig skånevinter komma på avvägar.

    Kommer ni att rensa ur brunnen helt och hållet eller bara den övre delen. Jag misstänker att trafiken på vägen kan få stenarna i brunnsväggen att flytta sig ifall de saknar mothåll. Sand skulle i så fall vara bra och hålla brunnsväggarna på plats och ge kalkskivan stöd.

    Det här ska bli intressant att följa! * gnuggar händerna av förtjusning *

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, vi kommer inte att rensa ur brunnen. Däremot kommer vi kanske att få lov att fylla på med sand efterhand, just av den anledningen som du säger - att inte marktrycket ska få stenarsättningen att ge vika. Hela omgivningen består ju av sand, så någon stark bärighet finns det inte. Däremot har vi förstärkt själva infarten så man får hoppas att det räcker som mottryck.

      Radera
  4. Inget litet jobb ni har framför er att få ner tingesten från släpet och sen upp på brunnen. Ta det försiktigt! Så fint kommer det bli
    /Annelie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det är inget enkelt arbete. Dessutom behöver vi titt och tätt släpvagnen, så skivan måste ner därifrån under alla förhållanden. Egentligen har vi inte tid nu, till att börja rätta till och få ordning under hällen, så den går att lägga på plats. Antagligen kommer vi att få lov att lasta av den på en "mellanstation" så länge.
      Vi tror också att det kommer att bli fint!

      Radera
  5. Oj, vilket projekt!!! Ni e för roliga... Men samtidigt är det skönt att slippa det stora fasansfulla hålet som man måste tänka på när man kör in till er... Jag tror ju att det blir till det bättre i alla fall... Lycka till säger jag och samtidigt säger jag ta det föööörsiktigt med allt vad ryggar heter! Kram C

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, roliga och litet nördiga får man väl erkänna.

      Du har så rätt om att det stora hålet är lite otrevligt.
      Vi själva är ju vana, men man är alltid rädd att besökare inte ska upptäcka det, utan köra för nära.

      Christer har alltid beundrat eran kalkstenshäll vid brunnen, och önskat sig något liknande. Det var ju så gamla skånegårdar oftast hade - åtminstone på Österlen, där man bröt Komstadkalkstenen. Men vi kunde inte drömma om att det skulle finnas någon till salu. Där de finns, brukar de behövas.

      Radera

      Radera
  6. Vi är verkligen jätteglada för att vi fick köpa den!

    SvaraRadera

Hej!

Det är alltid väldigt roligt att få kommentarer! Vill så gärna att du visar att du besökt min blogg! Tack!

Märit