Igår var det Trädgårdsamatörernas marknad på Alnarp. Det är en av årets höjdpunkter för trädgårdsälskaren.
Där hade jag glädjen att träffa Katarina med bloggen En grön sida. Det är så roligt att få träffas i levande livet också, när man blivit vänner på nätet!
Sedan kom yttrerligare en nätvän, Gunvor från Kågeröd, och överlämnade en kruka med en annan önskad växt, en härdig chrysantemum, 'Clara Curtis', som är enkelblommande ljusrosa.
Tycker att det var fantastiskt att Gunvor kom ihåg det, från en forumdiskussion på nätet i höstas och även hade tagit med plantan, därför att vi brukar träffas vid de här marknaderna!
Köpte också, av säljare, två efterlängtade växter. Det var dels en trädgårdsorkidé Cypripedium 'Ulla Silkens', som jag försökt med tidigare, men misslyckats.
Nu gör jag ett nytt försök, men sedan blir det inte flera, ifall det här går åt skogen, för den kostade några hundralappar.
Vår torra sandjord är nog inte det optimala, men nu när vi fått droppbevattning, så hoppas jag ändå, att det kommer att fungera. De två små topparna i mitten är nyförvärvet.
'Ulla Silkens' liknar vår inhemska Guckusko, men har rosavit toffel i stället för den gula.
Intill orkidén står en fylld, rödblommande dillpion, med två knoppar. Det är ett fynd från förra årets STA-marknad på Alnarp, som jag är väldigt glad för. Hade sedan tidigare flera enkla dill/herrgårdspioner, men ingen fylld.
Det andra fyndet är en pion, som jag önskat mig länge. Det är en mörkt brunröd halvfylld pion, som heter 'Buckeye Belle'. Den har jag inte tagit någon bild på för det ser bara ut som en vanlig pionstjälk med en knopp. (Se rättelse i slutet!)
Den här bilden är hämtad från nätet. Tänk om man kunde få den så här frodig!
Foto: Peonyman, Member page
Idag har jag fyndat en annan efterlängtad växt, hos Åbergs i Öja, utanför Ystad. För säkerhets skull tog jag tre stycken! Det är en ruta, som heter Thalictrum 'Hewitt´s Double'.
Har haft den tidigare, men förra året kom den inte tillbaka. Antingen berodde det på fel skötsel eller sork, men borta var den, till min sorg.
Den har söta, små, fyllda rosa blommor, som en sky runt den smala stjälken.
De jag hittade idag var knappt synliga ovan jord, men jag handlade dem ändå, för att inte missa dem.
Här är en bild från vårt förra exemplar. Det är en otroligt svårfotograferad växt, då den är så skir och jag inte har något möjlighet att fotografera närbild med min fickkamera. Den skulle bli 1,20 m men blev här hos oss 1,80 m, så jag fick staga upp den med en bambukäpp.
När jag kom hem från Åbergs, så kom vår vän Hans och pysslade om sina bin. Idag fanns många kläckmogna larver, så de behövde mera utrymme och fick en påbyggnad med flera ramar.
Det är så spännande, att följa med vad som händer i kupan.
Den drottning, som regerar där nu, är oerhört snäll och har därmed också snälla arbetsbin, som låter oss passera utan att gå till anfall. :-)
Har tyvärr upptäckt att jag misstog mig på den inköpta pionen. När jag åter tittade på etiketten, så ser jag att det står Barrington Belle och inte Buckeye Belle, som jag trodde!
Ni förstår säkert min besvikelse!
