Uppgraderad

Det är länge sedan jag gjorde något inlägg. Släktforskningen har tagit mycket tid ett tag.
Nu vet jag i alla fall, att jag har blod från "Svedjefinnarna" i Gräsmark, Värmland - familjen Pöntinen, under 1600-talet!
Hittade också, att jag i den grenen har en anmoder, född 1630, som hette Abbelona. En form av samma namn som min lilla sondotter har som andra namn, Appelonia. Ett litet ovanligare gammalt släktnamn på hennes mors sida. Nu finns det alltså även från hennes fars sida

Idag har jag blivit mera uppgraderad än jag någonsin varit förut! Har nämligen varit i Malmö och hämtat ut min nya mobiltelefon. Håll i er nu -  det är den splitternya Iphone 5!
Synd att man numera är en kvinna som  behöver en längre lärtid, än man gjorde förr! Den är ju helt annorlunda än min gamla Eriksson.
Det är tur att Christer har en Iphone, så han kan handleda mig.
Hittills har jag åtminstone lärt mig hur man ringer och hur man svarar.
Sedan har jag också varit ute i trädgården och provat den inbyggda kameran. Den tar säkert bra bilder, bara man håller händerna stilla. Det gjorde jag inte - åtminstone inte för varje bild, men här får ni några smakprov.

Det kommer att bli väldigt bekvämt att kunna ta bilder med telefonen, som jag ändå har med mig hela tiden.

Igår fick jag hjälp i trädgården. Då tog vi ut den elektriska häcksaxen, för att klippa bort perenner.
Det gick otroligt bra! På tre timmar hade vi klippt bort en hel massa. Det hade nog tagit ett par veckor, om jag skulle ha klippt med sekatören och den manuella häcksaxen!
Båda "häckarna" med plymspireor kapades som en dans. De är tuffa att klippa för hand med sina hårda stjälkar.
Minns ni när vi kom från semestern i somras och plymspirearaderna såg ut så här?

Även mängder av funkior åkte iväg. De som har stått på var sida om drivbänken och kökslandet. De är så otroligt jobbiga och hemska att hålla på med på våren, för då är de sega och sliskiga.

 I bakgrunden ser man vidjehortensian 'Annabelle', som stöttat sina tunga blomstjälkar mot plymspirean. Den blev litet vilsen, när stödet försvann.

Hängde upp några av blomhuvudena på tork på gardinstången i sovrummet. Hoppas de torkar snyggt, så kan de få bli ett fint arrangemang under vintern.

Igår såg jag en rådjursget med tre ganska små kid, inne i vår trädgård - mitt på dagen!  Det är säkert de som har mumsat i sig alla våra rosor och en hel del annat med.
Nu håller mamman på att lära de små var det finns godsaker!
Till våren måste det bli någon form av staket!
De var så hemskt söta, men jag måste försöka hålla dem från min trädgård!

Har plockat en korg med de senare äpplena, Ingrid Marie, men det finns fortfarande några, som inte är mogna att plocka än. De ska lossna lätt och lukta äpple, när de är plockfärdiga.

Tomaterna har fortfarande massor av omoget, så jag hoppas på ytterligare några varma och fina dagar, innan frosten slår till.

På bilden här nedan, lyckades jag få fokus för långt bort, men de får ändå illustrera våra dahlior.

Härnäst står dahliorna i tur att plockas upp för vinterförvaring, men än blommar de på. Det här är en sorts näckrosdahlia, som jag tycker mycket om. Problemet är att de blir så väldigt höga, runt 170 centimeter. De måste stöttas ordentligt om de inte ska lägga sig ner.

När hösten är här kommer "Malmömässan"

Den här helgen har Malmömässan gått av stapeln. I år blev vi erbjudna fribiljetter från Roland, som driver kaminaffären "Morfars kammare" i Tollarp.

Det är han som har renoverat vår vedspis, så den har blivit så jättefin. Ni får ha överseende med den knasiga vinkeln, som gör att allt ser ut att luta åt olika håll. Det är mina motsträviga knän, som inte vill samarbeta. Kameran är alltså vinklad neråt, i stället för att jag sitter på huk. Då blir det så här. Ni som följt min blogg ett tag har säkert sett fenomenet tidigare. ;-)

Det var inte så mycket folk som väntat på mässan. Tror nog att många tycker att det blir väldigt dyrt att betala 140 kronor per person för att få gå in och titta och bli erbjuden att handla! Dessutom kostar parkeringen 50 kronor.

För mig som ser på detta som  besökare, så tror jag att många mässor kommer att självdö, om man inte sänker både inträdespriserna och utställaravgifterna.
Har hört flera utställare som överväger att sluta. Ja, vissa har faktiskt bestämt sig för det. Det lönar sig inte längre, när besökarna minskar i antal.

Såg i varje fall en rolig skylt vid de här cyklarna!

Nu känns det riktigt mycket att hösten har kommit.

Vår stora gårdslönn har börjat tappa löven. Om vi hinner ta bort löven under hösten, så är det så mycket enklare när våren kommer. Lönnlöv som legat en hel vinter bildar en kompakt kaka, som är jättesvår att räfsa bort och skadar gräset.
Men än känns det litet tidigt. Alla de löv som fortfarande sitter kvar kommer ju också att falla, så jag väntar nog med räfsningen.
Blir det några dagars uppehåll med regnandet, så ska jag köra över löven litet med gräsklipparen. Har aldrig provat det, men har läst att det ska gå bra. Då ska man slippa räfsa.

Några växter blommar fortfarande ute i trädgården. Till exempel den här

Den här härdiga krysantemumen, som jag skaffat i sommar är jag så glad för.
Just nu har jag inte riktigt reda på vad den heter, men jag har det antecknat någonstans.
Den står intill vår härdiga fyllda, som jag visat förut. Den fyllda har snart blommat över, men den här har precis börjat.
Har ytterligare några sorters krysantemun, som är nya för i år. Den ena som står ute i trädgården var full av knoppar för ett par dagar sedan. Igår natt hade hjortarna hälsat på och ätit av varenda knopp.
Hade lyckligtvis under dagen tagit in en kvist av varje sort och satt i vas. Hoppas de orkar slå ut, så jag åtminstone får se hur blomman ser ut.
Hjortar och rådjur har gått hårt åt trädgården den senaste tiden.
Det var en hel massa rosknoppar på gång, men nu är i princip alla knoppar borta.
Är litet bekymrad för mina provodlingsrosor, som blivit så ätna. Nästa vår måste det upp ett staket!

De rosor som klarat sig från hjortarna, är de som sitter närmast huset. Här håller Etude fram en gren med  en bukett av de sista rosorna för i år.

Nu ska jag gå in till era bloggar och se vad ni haft för er!

Trappräcke i smide

Så kom då dagen, när räcket anlände från smidesverkstaden.

Det tämligen tunga räcket bars försiktigt uppför trappan och placerades upp och ner på golvet.
Efter vår önskan är överkanten av gediget järn, som är böjt i rätt form. Räcket är linoljebränt.
Nu gällde det att samla mod och kraft, för här skulle följa ett arbete, där man bara fick en chans att göra rätt.

Mallen, som smeden hade använt, tog han klokt nog med sig tillbaka, så vi kunde använda den igen.
Åter placerades den över trapphålet, exakt efter den linje som följde trapphålets form.

Det var nu det blev verkligt spännande. Hålen för stängerna hade smeden markerat och nu måste Christer borra sig ner genom golvet på exakt rätt ställe och med exakt rätt lodriktning. Det fick bara inte bli fel! Dessutom var det noga med val av borr, så att hålet blev precis rätt storlek. Räcket skulle gå att lyfta upp igen, om ett sådant behov skulle uppstå, men det fick inte heller gå för lätt att lyfta, så det blev ostadigt.

För att kunna borra i lod, hade Christer klistrat ett litet dosvattenpass uppe på borrmaskinen.
På borren hade han även markerat djupet med en tejp, så att inte borren skulle gå ner igenom undertaket.
Det var mitt jobb att stå i trappan och ropa stopp vid rätt djup. Det var inte så lätt att se, för det blev fullt av spånor runt borren.
Vid ett tillfälle kom vi rakt på en grov spik i regelverket. Den gick inte att ta bort, så vi löste det med att helt enkelt kapa just den stången, så den fick gå ner en kortare bit.
Innan allt var klart var vi båda rätt svettiga! Nu gällde det om räcket skulle passa i hålen!

Försiktigt började Christer banka ner räcket.

Och visst passade det!
Längs den raka kanten går stängerna hela 16 centimeter ner i underliggande regelverk medan de som går runt "rundeln"  inte fick gå mer än 6 cm ner.
Det ser ut som om räcket står alltför nära kanten, men utanför spjälorna ska det komma en profilerad kant som lägger till några centimeter.

Genom den böjda formen blev räcket mycket stabilt. Det är även fäst i murstocken.

Det var verkligen skönt att allt gick som planerat, för några dagar senare fick vi besök av..

...den här lilla prinsessan, som skulle sova här uppe med sina föräldrar!

Det är fortfarande en del som inte är klart runt trappan. Det ska bli en ledstång som går i stil med räcket. Kanten ska kläs och det ska till mera lister. Utrymmet med prylhyllan ska färdigställas. Sedan ska allt förstås målas.
Alla små vrår försöker vi ta till vara.

Intill trappan har vi gjort en skrubb där centraldammsugaren är placerad.

På båda sidor om murstocken från vedspisen har vi byggt garderober och lådor.
Då utrymmet i garderoben blev smalt och långt, så löste vi det genom att göra ett utdragbart tak i garderoben. Under garderoben finns en låda för skoputsargrejor. Ett litet överskåp ovanför garderoben har sin öppning mot trappan, så man kan kliva upp till rätt höjd och titta in i överskåpet.
Inne i trapphörnet blir det en prylhylla. Under den finns också en låda.

Så här ser det ut när alla luckor och lådor är stängda.

Den lilla dörren bortom hatthyllan leder in till ett litet kapprum under trappan. Det är ännu inte inrett.