fredag 30 mars 2012

Boninghuset renoveras - riva gammalt.

Så blev det slutligen boningshusets tur att börja ett nytt liv.
Under den första etappen handlade det mycket om, att ta bort allt som var murket och förstört!

I den här bakre kammaren hade innerväggarna lösts upp och det hade blivit hål åt två håll.
Under huset finns två källare. Här, under den lilla kammaren, finns den gamla fruktkällaren. Anledningen till att man hade två källare, var att man inte ville förvara frukt och potatis på samma ställe, då frukten kunde ta smak av potatisen

Fruktkällaren hade väggar av vanligt bränt tegel, som var starkt och motståndskraftigt mot att skadas av fukt. Vad man inte räknat med var att teglet däremot kunde transportera fukt vidare uppåt.  Med tiden har teglet dragit upp fukt från marken. Fukten hade vandrat vidare uppåt och in i innerväggarna, som är uppbyggda av lertegel. Där löste fukten så småningom upp väggarna, så att det blev hål.

Lertegel är inte hårdbränt utan bara soltorkat. Så länge det inte blir utsatt för fukt, så håller det ganska bra, och var ett vanligt byggnadsmaterial i skånska längor. Det fanns lertag här och var i markerna och därifrån tog man lera och  kunde producera ett billigt byggmaterial.
Fogningen mellan lerstenarna var också av lera, men i en avvikande, litet gulare färg. Antagligen hade man funnit någon fördel i att ha en annan sammansättning i leran för fogningen.
Utanpå lerstenen murade hade man sedan ett lager av tunnare lera, som puts. Den slätades ut så fint att det gick att tapetsera på den.

Det var inte bara mellanväggarna som var av lertegel. Hela huset är uppbyggt med samma material fast ytterväggarna är tjockare.
I det här huset finns inte heller någon sorts stomme av trä, förrän uppe på övre plan. Taken var inte så tunga vid slutet av 1800-talet, då de var halmtäckta, så det räckte bra med lerstensväggarna för att hålla uppe takstolarna. Men de väggarna måste förstås skyddas mot regn och snö.
Därför var det här huset från början brädklätt, som man kan se på bilder i  inlägget Tidigare ägare till Mariehem.

I det här skedet hade vi redan många gånger undrat vad vi hade gett oss in på...


... och varje gång kommit fram till, att vi inte kunde ge upp nu, när vi gjort så mycket på gården!


Efter en del överväganden kom vi fram till, att vi för säkerhets skull ville förstärka stommen med andra stödväggar, så vi valde att ta bort de fuktskadade väggarna.
Det var ett dammigt arbete!

Det är ett ganska nedslående skede, när allting handlar om att riva och ta bort. Huset ser allt värre ut!

I de gamla skånska längorna fanns det ingen isolering mot marken. Man byggde själva huset på socklar, som var kallmurar av gråsten.
I vår torra sandjord var gråstenssocklarna knappt meterdjupa.
Inne i socklarna fyllde man upp med sand, till golvnivå. Sedan lades golvreglarna, som kallas bolsterstockar direkt i sanden
Fårorna som syns på nästa bild är alltså efter bolsterstockarna.
Ovanpå detta spikades trägolvet.
Det var varmare än man skulle kunna tro, genom att det inte var någon luftcirkulation under huset.

Systemet byggde på att fukten skulle kunna vandra upp genom golvet,  vidare uppåt genom huset för att slutligen läcka ut i taket. Det fungerade ganska bra, så länge både innertaket av enkelt brädlager och yttertaket kunde släppa ut fukten. För att hålla kvar värmen i huset så mycket som möjligt under vintern, så lagrade man ofta tätt med sädeskärvar eller halm på vinden.
Förvånansvärt nog var bolsterstockarna i det här rummet bara  murkna i ytterkanterna - efter nästan etthundratjugo år direkt i sanden,

Fortsättning följer..





12 kommentarer:

  1. Hur mycket av den ursprungliga byggtekniken går att bevara i ett sånt här fall? Vi kommer ju att ha ett annat värme och ventilationssystem och det bör innebära att den metod man tidigare byggt huset efter inte längre blir lika ändamålsenlig.

    Det är ju uppenbart att ett nytt tak kommer att innebära andra påfrestningar på väggarna och värmeisolering och fuktspärrar lär väl också behövas. River man då väggarna helt och bygger moderna som sedan putsas så de ser gamla ut?

    Samma med golvet. Går det att behålla det forna sandlagret och bolsterstockarna eller är det bättre att gjuta en betongsula att bygga på?
    Det kanske kommer svar i nästa etapp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har helt rätt! Vi har varit tvungna att gå över till en modernare teknik, eftersom vi har andra krav på värme och fuktighet, än man hade när huset byggdes.
      Nu är det till exempel isolerande material i grunden och fukttrycket dämpas genom betonggolv.
      Vi har ändå försökt att ha så diffusionsöppna material som möjligt. Vi har också många naturliga luftningar genom skorstenarna, många väggventiler, våtrumsfläktar osv.
      En del kommer jag att visa genom bilder i kommande inlägg.

      Radera
  2. Så intressant att läsa om renoveringen av Mariehem. Vilket otroligt jobb ni lagt ner och så duktiga ni är. Ha en riktigt fin påskhelg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Ingmarie! Det är så trevligt att få uppmuntrande kommentarer!
      :-)

      Önskar dig en riktigt fin helg också!

      Radera
  3. Ni har min fulla beundran över ert renoveringsarbete.
    Ni har slitit hårt men det är så fint gjort.
    Jättekul att få ta del i ert projekt både ute och inne.

    Glöm inte att vila ibland också.
    Trevlig helg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Som jag nyss skrev till Ingmarie, så är det alltid så roligt att få uppmuntran! Man skriver om det som hjärtat är fullt av, men det är svårt att bedöma hur andra kan uppfatta det, så därför är det så värdefullt med era kommentarer.

      Radera
  4. Att komma till din blogg var att hamna i en saga :)
    Vilket otroligt jobb ni lägger på renovering och trädgården, fantastiskt.
    Beundrar och önskar Er en vacker varm vår och tid att njuta av det vackra runt omkring och som Ni skapade :)
    Halina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Strandskatan! Välkommen till min blogg! Det är så roligt att se när man får nya vänner bland sina följare!

      Ja, det har verkligen varit mycket jobb, men nu är vi i ett stadium där det mesta handlar som själva slutförandet inne i boningshuset.
      Det gör att man får litet ny ork! :-)

      Radera
  5. Vilken spännande resa ni börjat på. Tur för huset att just ni tagit hand om det. Det krävs ju en hel del för att fullfölja projektet också. Ni har ju både ork, kunskap och vilja att skapa en helt underbar miljö med de kraven vi ställer på boendet idag. Ser fram emot forts. följer!
    Kram/Randi

    SvaraRadera
  6. Hej Randi!

    Ja i bloggen har vi nyss börjat resan, men i verkligheten har vi, relativt sett, snart kommit i mål - åtminstone om man räknar inflyttning i boningshuset som mål. :-)

    Ha det gott!
    Kram från Märit

    SvaraRadera
  7. Hej Marit
    Det er et stort arbejde at istandsætte et gammelt hus, men det er da også en stor glæde når arbejdet skrider frem for til sidst at stå med et helt færdigt hus. Rigtig god arbejdslyst.
    jeg skal nok lægge billeder af mine akacietræer ind på bloggen, når de forhåbentlig får masser af grønne blade.
    De bedste hilsener
    Kirsten

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Kirsten!

      Visst är det en faslig massa jobb! Tur att man inte ens i sin vildaste fantasi kan föreställa sig i förväg, att det är SÅ MYCKET, som det faktiskt är.
      Får det speciellt påtagligt nu, när jag sitter och letar i alla bilder till bloggen.
      Men vi har det trivsamt även under tiden vi renoverar och det är nog en förutsättning!
      Det ska bli roligt att få se bilderna på dina akacior!

      Hälsningar Märit

      Radera

Hej!

Det är alltid väldigt roligt att få kommentarer! Vill så gärna att du visar att du besökt min blogg! Tack!

Märit