måndag 19 mars 2012

Klätterrosen Alchymist

För två år sedan visade den duktige danske trädgårdsälskaren, programledaren och författaren
Claus Dalby, på sin blogg, en bild från sitt hus, med en stor vacker klätterros på fasaden.
Jag föll som en fura!
Kunde den rosen bli så vacker i Danmark, så borde det väl även gå att få ett fint exemplar även i Skåne!
Samma dag beställde jag min egen Alchymist hos Rosenposten.

Hade faktiskt redan tidigare planterat en Alchymist i mitt "rosdike", men den hade inte gått särskilt bra där. Det kom bara ett par stackars förskrämda blommor, sedan krympte växten alltmer. Den gick inte alls leda utefter staketet, som jag hade tänkt mig.
Kanske trivdes den inte i så vilt tillstånd?

Nu ville jag alltså göra ett nytt försök och placera en ny Alchymist mot husgaveln.
Gaveln ligger mot öster, med dragning mot norr. Det är ganska öppet där, så det är några timmars förmiddagssol  och ett par timmars sol mitt på dagen, när solen når över Undantagets tak.

Rosen fick en stor grop med bästa tänkbara jord. Gropen kläddes med extra lera, för att hålla fukten litet bättre. Här skulle inget sparas!
Första sommaren fick Alchymist en blomma. Sedan växte det ut två meterlånga grenar. Som tur var, så låg de utefter marken och blev täckta av snö under den förskräckliga vintern som följde.
Det blev en vinter, som gjorde att många av våra stora klätterrosor frös ner och fick börja om från marknivå igen.


Hade läst att man skulle binda Alchymist horisontellt för att få god blomning, så våren därpå gjorde jag därför  en låg ställning med en bambukäpp och ett par korta armeringsjärn. Längs den band jag de två grenarna. Gissa om jag var nöjd, när det kom knoppar längs hela grenarna!?
Vissa skott började genast klättra uppåt.

När blommorna slog ut, så stora och många intill varandra, så kändes färgen, åtminstone i början,  nästan chockerande intensiv. Jag visste inte riktigt, om jag skulle gilla eller ogilla den.

De bleknade lyckligtvis något efter ett par dagar.

Hade inte förväntat mig vilken växtkraft som bodde i den här rosen. Innan sommarens slut hade den nått med flera grenar upp till takkanten. Den spaljé vi byggt räckte snart inte till, så i vår får vi ordna till något, så att vi kan binda den längs vindskivan.

Grenen närmast fönstret ska jag försöka böja in, längs någon spjäla i spaljén, för att skottbildningen ska stimuleras ännu mera. Det är på lutande och horisontella grenar, man får bästa blomningen.

Under hösten blev det en diskussion på ett rosforum, hur man skulle få rosorna att mogna av och förvedas i stammarna inför vintern.
Dag Lyngar, en kunnig roskännare och författare i Norge, skrev att man kunde toppa rosen för att stimulera den att vintra in.
Sagt och gjort! I oktober toppade jag rosen vid takkanten.
Nu var det bara det att rosen kände inte till den här regeln, så den bara delade sig vid toppningställena och skickade två grenar vidare uppåt! Den växte runt 75 centimeter till innan det blev stopp.

Den gångna vintern verkade länge bli mild och snöfri,  men så slog vädret om till kallare och mycket isiga nordvindar.
Det här hörnet på huset ligger väldigt utsatt för nordliga vindar, jag började frukta för att de unga grenarna på min Alchymist skulle frysa bort under vintern.

Hur skyddar man en ros på en vägg? Lösningen som vi valde var att ta en gammal trasmatta och binda framför rosen. För att skyla mattan, så lindade jag runt 30 m fiberduk utanpå. Det såg ganska anständigt ut.
En timme senare hade vinden slitit i fiberduken, så den hängde i lindor, med stora mellanrum.
Nu såg det inget vidare ut, men ingen av oss var sugen på att gå ut i kylan och göra om det, så det har fått se ut så här hela vintern.
Nu har vinterkappan fallit. Alchymist har alla sina vissna fjolårsblad kvar. De borde säkert plockas bort, men jag vet inte om det blir prioriterat framför så mycket annat trädgårdsarbete, som väntar just nu.

Det är ju inte precis jämförbara förhållanden mellan vårt hus ...


...och Claus Dalbys, men med hans tillstånd, vill jag visa hans fina bild, som tände min längtan efter den här rosen!

Ha det gott allihop!


Ett litet tillägg ett par år senare....

Sommaren 2013 såg Alchymist ut så här hos oss. Det har blivit en riktigt praktfull ros.


20 kommentarer:

  1. Den ser riktigt komplicerad ut i blomman men växtkraften tycks var rättfram och därtill stark. Hur gör ni nu när vintern kommer? Anlitar ni den bulgariske konstnären Christo för att svepa in hela huset till rosornas skydd mot vädret? ;-)

    SvaraRadera
  2. Tack för idén om Christos metod! Det kanske skulle hålla nere uppvärmningskostnaderna också! ;-))

    Nästa år får nog rosen klara sig utan kläder, ifall det inte ser ut att bli alltför svåra förhållanden. Det var nu, när alla grenarna var så unga och hade vuxit så fort, som jag oroade mig för, att de inte hunnit bli tillräckligt förvedade för att klara vintern.

    SvaraRadera
  3. Jag håller med dig - Alchymisten är förförisk. Färgen sååå vacker! Jag förstår att du blev förälskad i den. Hoppas att din har klarat vintern. Jag har aldrig hört talas om att man ska klippa ner rosor för att underlätta övervintringen. Om man vill förbereda rosorna inför vintern, ska man sluta ge dem näring i början av hösten. Man ska absolut inte klippa ner dem. Det stimulerar bara plantan och nya skott sticker iväg. Det är som att ge extra näringstillskott! Tillväxten tar mycket näring från plantan och det försämrar rosens förmågan att klara övervintringen. Kanske finns det andra sätt, som jag inte känner till.
    Kram/Randi

    SvaraRadera
  4. Hej Randi!
    Det verkar som om du har rätt om toppningen - för det var bara runt decimetern jag toppade.
    I varje fall, så fungerade det inte den här gången! Den fortsatte som om inget hänt! Kanske berodde det på att det var varmt för länge på hösten.
    Man Dag Lyngar är ju en stor rosexpert, så jag antar att det brukar fungera i hans zon, som är betydligt högre än vår.

    Det ser ut som om rosen har klarat vintern bra, så nu förväntar jag mig många blommor på fjolårsgrenarna. :-)

    SvaraRadera
  5. Hei, Randi!
    Oj, for et arbeid du har hatt for å bevare "Alchymisten"!
    Men det er denne usannsynlig vakre rosen verdt!
    Det jeg sa om topping, Randi, gjaldt det ene eller de to lange høstskuddene som på kort tid vokser i været i august og fram til oktober. Disse høstskuddene går mere enn 2 meter i høyden helt fra marknivå. Det er akkurat disse skuddene som man med fordel kan toppe med f.eks. 10 cm. Siden de ser kraftige ut, men har en bløt og mjuk konsistens, vil den kunne forvede seg og bli mere vedaktig før vinteren setter inn, og dermed ha større sjanse for å overleve. Men de "vanlige" greinene på rosen, skal ikke toppes om høsten, bare de nye høstskuddene.
    Jeg har selvfølgelig 'Alchymist' som en av de 100 rosene jeg beskriver i min nye bok som kommer i bokhandelen om to uker.
    Lykke til, Randi med din Alchymist!
    hilsen Dag

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Dag!

      Antar att din kommentar gäller mig - Randi är min vän, som gjort en kommentar här - för det är jag som har den här Alchymistrosen.
      Roligt att du tittar in och ger ditt svar om toppningen.

      Då borde det kanske ha varit de två långa skotten, som växte ut efter toppningen, som jag skulle ha toppat igen, för de var mjuka och gummiaktiga - liksom de jag toppade först faktiskt också var.
      Nu var det ju så sent som i oktober, den första toppningen, så jag ansåg att det inte var någon idé att toppa igen ännu senare.
      Det ser ut som om det ändå har gått bra med rosen den här vintern. Inget verkar ha frusit.

      /Märit

      Radera
  6. Vilken härlig blogg! Kul att se också att det verkligen fungerar att spaljera rosen horisontellt för att få mer blommor. Har precis köpt två Constance Spray som jag ska testa det med.
    Allt gott,
    Kerstin

    SvaraRadera
  7. Kerstin, välkommen hit och tack för glädjande omdöme om bloggen!
    Tror att det ska gå utmärkt att öka skottbildningen på CS. Det är ju en ros, som också är ganska duktig på att förgrena sig och blomma mycket, även när den inte blir utböjd.
    Min CS står litet inklämd. Skulle önska mig en stor vägg att fördela ut den på! :-)

    Märit

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för ditt svar Märit!
      Jag såg en fantastisk bild i en bok för ett par år sedan av en vit trädgårdssoffa med en vägg fylld med Constance Spray bakom och har drömt om det sen dess. Nu ska det äntligen förverkligas i form av en stor armeringsnät-spalje för att skärma av mot grannen med CS och klematisen 'Hagley Hybrid' (kombinationen inspirerad av Claes Dalby), och så en rad med ulleterneller framför och en platta med marktegel och en vit soffa där vi kan sitta och titta ut över trädgården. Förhoppningsvis hinner vi genomföra - eller åtminstone påbörja - projektet i helgen.
      Trevlig helg,
      Kerstin

      Radera
    2. Det du beskriver kommer att bli riktigt fint. Härligt när man når ett sådant önskat mål!
      Det enda jag skulle fundera extra på är ulleternellerna.
      Tog faktiskt bort det mesta av min ulleternell i fjol.Här blev de jättefina i början av säsongen, men efterhand, så blev de åtminstone hos mig alldeles för höga och la sig härs och tvärs över sina grannar. Det blev inte alls snyggt!
      Nu kommer jag med litet andra idéer, trots att du inte har bett om det! Var snäll och bortse från dem, ifall du har bestämt dig och vill genomföra din idé! :-)
      Det är ju inte alls säkert att dina ulleterneller skulle lägga sig ner hos dig. Här är så sandig och torr jord, så det kanske beror på det.

      Jag skulle nog hellre fundera på någon annan snygg växt, t.ex. en vit doftpion på vardera sidan om soffan och någon bra funkia som fyller upp med grönt.
      I vilken del av Sverige bor du? Vad har du för jordmån?

      Trevlig helg till dig med!
      Märit

      Radera
    3. Hej igen,
      Jag bor i Lund, så här är det mest lera som gäller, men vi försöker blanda upp den med mycket kompost, kogödsel och sand när vi gör nya rabatter. Att valet fallit på just ulleterneller beror på att de fungerat bra hos oss tidigare och sett snygga ut under hela säsongen, men vi får väl se, det är ju en ny rabatt med ett läge där vi inte haft dem tidigare så det kan ju förändra saken. Skulle det inte fungera får vi väl byta ut dem så småningom. Hostor låter som ett bra alternativ och pioner kan man nog aldrig få för många av... Förmodligen kommer det dessutom att behövas något för att koppla ihop den nya spaljerabatten med de befintliga rabatterna som den kommer att binda samman. Tills roserna och klematisen får fart tänkte jag nog så lite luktärter längs spaljén. Ja, vi får väl se hur det blir, jag får väl återkomma med en rapport när det borjar ta form :)
      Allt gott,
      Kerstin

      Radera
    4. Så roligt att du bor i Lund! :-)
      Lundaleran är ju näringsrik och håller vatten bra, så jag tror att din Constance Spry snabbt kommer att bli stor och fin!

      Beställde faktiskt ett lass lera från Lund för många år sedan, så jag försöker också hålla mina rosor med det!

      Hur skulle det vara om jag tog mig samman och försökte få bort resten av perennriset? Det är bäst att gå ut! :-)

      Radera
  8. Vilken bra ide att binda rosen horisontellt, det ska jag göra med min Flamentanz.Den fryser nästan alltid ner på vintern och då blir det inga blommor,I fjol var jag så ordentlig och lade ner det vassa skrället på jorden så den kom under snön. Då hade sorkar o möss ätit den kal istället. Ibland frestar det på att vara odlare !!

    SvaraRadera
  9. I din klimatzon kan det nog hjälpa litet, att hålla grenar horisontellt. Då kanske de delvis är skyddade av snön. Är det mycket snö, så kan man ju skotta upp litet extra över rosen.
    Har du provat att sätta ett vindskydd för rosen under vintern? Har fått för mig att det ofta är vinden - och kanske vårsolen - som gör mer skada än kylan.

    Min Flammentanz har så kraftiga och styva grenar, så jag tror inte att det skulle gå att böja dem alls. Fast det kanske skulle gå om man gör det när de är unga. Nu börjar den bli litet luggsliten, så jag borde klippa ner den helt, men det passar liksom aldrig. Man vill ha blomningen varje sommar. De blommar ju bara på fjolårsgrenar.

    SvaraRadera
  10. Tack för finfint tips! Har precis planterat en Alchymist framför en mur som vätter åt öster. Googlade på om det skulle vara för skuggigt för denna ros och hittade ditt fina tips.

    SvaraRadera
  11. Så roligt att du hittade hit! Min blogg har vilat ett år nu, då vi haft en massa annat på agendan. Bloggens gamla inlägg finns ju förstås kvar.
    Lycka till med din Alchymist! När du planterat vid en mur finns kanske bra möjligheter att sprida ut grenarna litet horisontellt, så kommer det säkert att bli massor av blommor nästa år.

    SvaraRadera
  12. Efter att ha läst din följetång om alchymistrosen, har jag blivit sugen på att göra ett försök. Tror du att den klarar zon 4?
    Conny

    SvaraRadera
  13. Intressant om alchymistrosen. Tror du att den klarar zon 4?

    SvaraRadera
  14. Hej Conny!
    Det är absolut värt ett försök i zon fyra. Men den behöver kanske ett mera skyddat läge än hos oss i zon 1-2.
    Den blommar först på andraårsskotten, så förstaårsskotten får inte frysa bort.

    SvaraRadera
  15. Tack. Det får bli ett test. Här beställt nu.
    Conny

    SvaraRadera

Hej!

Det är alltid väldigt roligt att få kommentarer! Vill så gärna att du visar att du besökt min blogg! Tack!

Märit