måndag 27 februari 2012

Dramatik

Man kunde ju tro, när man bor i en så här liten by, att livet är lugnt och litet händelselöst. Men så är det inte alls. Här händer både det ena och det andra. Här berättar jag om några händelser.
Förra vintern tyckte jag, att fåglarna plötsligt började tömma fröautomaten väldigt snabbt. Jag fyllde på hela tiden och tänkte att det  förstås var ganska kallt och mycket snö, så  att flera behövde mat.
Och visst var det så!
Vår webbkamera, som vi riktade mot gårdslönnen där fåglarna utfodras visade oss förklaringen.
Trots att det är ganska mörkt på bilden, så ser man hur två hjortar har kommit in på gården. Vid gårdslönnen skymtar man den hjort, som står och slickar frön ur tallriken vid fågelautomaten.



En av dem gick fram och smakade på de sovande magnoliaknopparna. Smaken var visst inget vidare, för de andra fick sitta kvar.


Vår andra webbkamera fångade 2010 den här hjortflocken, som lagt ett viltstråk över vår äng bakom huset.

Tro inte att de går nedanför min rad med rosor - nej rakt igenom går de. Det har blivit en riktig stig där. Hjortar är inte längre de skygga djur de varit. 

Man börjar nästan fundera på hjortstek!



När vi nu har blickarna riktade ner mot husen vid ån, så tänker jag berätta om den verkligt dramatiska händelse, som utspelat sig därnere, i ett hus som nu är borta. Det huset stod ganska exakt på den plats där det stora trädet står nu, till höger om den lilla röda stugan.


Den här händelsen, från år 1917, har även diskuterats här på Anbytarforum.


Den lilla röda stugan som syns nere vid ån har - liksom vår gård och byns kyrka - var inspelningsplats för filmen Torntuppen, efter en roman av Jan Fridegård. 
Här är länk till ett litet klipp från filmen. Det är ju en annan sorts dramtik.


Mannen som cyklar genom byn, är på väg ner till röda torpet vid ån. Han kommer förbi vår gård, precis när man ser kyrkan i bakgrunden.
Paret som sitter vid kaffebordet är filmade inne, där vi just nu håller på att göra i ordning vårt kök. Staketet  fanns alldeles utanför boningshuset.
Musiken som hörs är komponerad av Mikael Wiehe.

Dramatik, av litet lägre dignitet, har vi idag här hemma, då Christer ligger nerbäddad med en rejäl förkylning! ;-))


12 kommentarer:

  1. Hej!
    Vilken fin gård ni har. Vad bra med en webbkamera. Vi funderar på att skaffa de också. Fast inte för få syn på djurtjuvar och mer riktig tjuvjakt.. hi hi
    När det gäller hyacinter så köper jag på mig av de som de säljer till jul och driver fram dem först nu.
    De är så bra och tåliga att ha ute första tiden i krukor.
    Kul att du har hittat till min sida.
    ha det gott
    Annika

    SvaraRadera
  2. HJortar har vi ganska gott om utanför stan och riktigt fina rådjur går i villakvarteren och skogsranden intill hyreshusen.

    Jasså Tornuppen har blivit film! Jag har läst boken flera gånger. Gillar den. Det är en av de böcker där Fridegårds språk flyter på fint. Hans böcker om Lars Hård och statarromaner är mera tröglästa. Kanske använder han sättet att formulera sig som ett medel att hos läsaren skapa den tristess och hopplöshet som statarna levde under. Jag har nog det mesta av Fridegårds produktion i bokhyllan.

    SvaraRadera
  3. Filmen Torntuppen är redan rätt gammal. Den filmades 1995. Det är ett rätt intressant tema, men ganska svårt att fånga i film, så jag tror egentligen att boken är bättre.
    Nu tycker vi förstås att det är roligt, just för att den filmades här.
    Väggen runt fönstret tapetserades med den speciella tapeten, enbart för filmningen.
    Stalldörren lyftes av och bars ner till stallkulissen vid röda torpet,
    för vissa scener. Medan stallinteriörerna togs i vårt stall.
    Klurig tanke det där, att Fridegård skrev in statarlivsatmosfären, genom att göra böckerna tunga. Ja, så var det kanske.

    SvaraRadera
  4. Annika, tack för att du kom på besök. Det är så roligt att få respons!

    SvaraRadera
  5. Hej Märit! Kul att läsa din blogg. Vad du är bra på att dela med dig av dina erfarenheter. Hälsa till Christer!
    Kram Christel Ekström

    SvaraRadera
  6. Tack Christel! Så roligt att du tittat in i min blogg!
    Kanske kommer min svårighet att ligga i att begränsa mig, så det kan vara några, som orkar läsa mina inlägg!
    ;-D

    SvaraRadera
  7. Hej Märit! Vilken dramatik ... i din pittoreska lilla by! Men visst är det bra, att kunna få veta vilka tjuvar det är, som stryker omkring på gården, när ni sover. Man kanske skulle ha en bevakningskamera, för att kolla nattens aktiviteter utanför fönstren....eller kanske är det lika bra att man inte vet!
    Önskar dig en skön och fridfull natt!
    Kram
    Randi

    SvaraRadera
  8. Tack för besöket, Randi!
    Webbkamerorna har visat oss en hel del intressant genom åren, så jag rekommenderar dem verkligen.

    SvaraRadera
  9. Hej, Märit! Men, oj vad det händer saker nere hos er!!! Jättekul med din blogg! Lägger till den i min läslista med! Njaa, inte är Piennolo den godaste tomat jag vet (men jag gillar bäst syrliga och smakrika tomater), men de håller ju väldigt länge! Fick ingen jätteskörd förra året, men om mössen inte ätit upp alla jag hängt i uterummet, kan jag se om jag har lite frön till dig! Maila så grejar vi det! :) Mia

    SvaraRadera
  10. Hjortar har vi många av också, ska bli väldigt spännande att se hur de kommer beté sig när vi flyttar dit...

    Linda

    SvaraRadera
  11. Hej Mia!
    Roligt att träffa dig här hos mig i bloggen också! Mejlar snart till dig om tomatfrön.

    SvaraRadera
  12. Tack för att du tittar hit, Linda.
    Som du kanske redan har räknat ut, så är det jag som tidigare kommenterat din blogg som signaturen Elenor.

    Förstår att det finns gott om både hjortar och andra djur vid er gård, där det är nära till skogen.
    Det är jätteroligt att följa er blogg och ert arbete. Det är verkligen så mycket som känns välbekant.
    Hoppas att vi har möjlighet att komma och se ert projekt irl, när ni har visning för Skånska Gårdar.

    Märit

    SvaraRadera

Hej!

Det är alltid väldigt roligt att få kommentarer! Vill så gärna att du visar att du besökt min blogg! Tack!

Märit