Hemma igen

Den senaste veckan har vi varit tillsammans med barnbarnen i Uppsala. Deras föräldrar har genom  sina jobb deltagit i en IT-mässa i Nürnberg, så vi har varit ställföreträdare.
Det är en märklig känsla när man åker för att ta hand om barnbarn och upptäcker att det nästan blir tvärtom.
Barnbarnen kan alla rutinerna i hemmet. De kan själva koka nudlar och göra omelett.
De hade full koll på vilka olika tider som skulle passas.
De fyra söta minivädurskaninerna har fått exakt rätt vård och utfodring varje morgon.
När mormor inte klarade av att byta från videospelaren till TVn så kom den yngsta tösen till hjälp. Hon kan galant växla mellan alla fjärrkontroller, så att man får fram det program man vill ha.
Det har verkligen varit en lättsam vecka.

I Uppsala var det mycket av vintern kvar och vi såg - via nätet -genom kameran i vår väderstation att vi också hade kvar snötäcket i Björka, så sent som i förrgår. Men nu är det äntligen borta! Idag är det bara vattenpölarna som är istäckta på vår gård. Det ska visst vara nattfrost hela den kommande veckan, så än är det vinter. Men det är skönt att vi nu är inne i mars.

Under den gångna veckan har mitt äldsta barnbarn, uppe i Östersund, fyllt 24 år och min äldsta "släkting" fyllde 98 år samma dag. Det är min faster Sigrids efterlevande make, som fortfarande är helt klar i huvudet och själv sköter alla sina betalningar och sin egen medicinering. Tyvärr är inte kroppen i samma goda skick. Sedan länge har han kärlkramp och "klippkort"  hos ambulansen och på akuten, men har trots det uppnått denna aktningsvärda ålder.

Katterna kom springande och gned sig kärvänligt mot oss när vi kom hem. En vän har skött om dem under veckan, men de har nog längtat efter oss ändå. Skipper såg vi inte, men hörde honom röra sig inne på logen, så han väntade också på sin middag

Tråkigt nog, så bröt det ut en rejäl förkylning under gårdagen, så jag känner mig som den där mannen i Otrivinreklamen. Nyser och snorar och förbrukar pappersnäsdukar i mängd.

Slutar med en bild där det inte är vintersnö, utan sommarsnö.
Det är klematisen 'Summer Snow ' och klätterrosen 'Amerikan Pillar' , som bor ihop på en av de döda almarnas stammar.
Nu längtar jag verkligen efter att få uppleva deras blomning igen.