Det lackar mot...ja åtminstone mot 1.a Advent.

Snart är november, den längsta och tråkigaste av årets månader, slut. Nu kommer en tid med pynt, ljus och glitter.
Har faktiskt fått julkänsla redan. Jag som brukar irritera mig på att affärerna börjar så tidigt!

I går försökte vi få tag i en Adventsgran till rundeln på gården, men inte fanns det någon försäljare än.
Vad håller de egentligen på med? ;-)  Har de inte märkt att Åhléns och andra börjat för flera veckor sedan.

Nåja, vi satte i varje fall upp vår ljusgardin i bokhäcken, så vi fick starta litet i alla fall. Det är de ljusen som jag målade med orange nagellack för att slippa det blå ljuset. Litet skarpt är det fortfarande, men i verkligheten ser det faktiskt bättre ut än på bilden.

Litet mer julförberedelser pågår.
Idag har jag gräddat rullrån.
Alltid när jag gör det så tänker jag på min farmor, som är borta sedan över 40 år.
Hon gjorde världens underbaraste rullrån med ett gammeldags rånjärn på vedspisen.
Har också provat det, men oj, så svårt det är att få jämn och fin färg på rånen. Järnet måste vändas vid rätt ögonblick.

Numera gräddar jag i ett elektriskt rånjärn, som jag hittade helt obegagnat på en loppis.
Det är en otrolig skillnad så mycket mindre stress det blir med ett elektriskt järn.
Fast just idag blev det stressigt!
Mitt under gräddningen, så fick järnet spatt och blev plötsligt alldeles för hett. Rånen blev omedelbart brända.  Järnet hade gått sönder!!!
Ja, vad kan man vänta sig efter några års användning?
Vi satte igång att söka på nätet efter ett nytt järn och visst finns det. Faktiskt flera olika.
Under tiden jag googlade så öppnade Christer järnet och fann att den pyttelilla termostaten var helt insmord med fett. Efter rengöring fungerade järnet igen. Min underbare, händige man!

-Det här är ett resultat av att jag - till min mors stora förtvivlan - öppnade alla leksaker för att konstatera hur saker kunde hända med dem, konstaterade maken nöjt. Det var sällan jag fick ihop dem igen efteråt!

Numera får han ihop sakerna också, så jag kunde fortsätta gräddningen med det lagade järnet.

När tiduret ringer är det dags att rulla upp rånet.

Min rullpinne har en skåra, där jag petar in kanten på rånet för att rulla upp det.

Så fort rånet svalnat några sekunder, så kan man dra av det från pinnen.

Det känns härligt att få fylla kakburken med "farmors rullrån"!
Det borde egentligen vara hänglås på kakburken, för han, den händige, är ett riktigt kakmonster...

I morgon ska jag baka saffransbullar. Har inget favoritrecept där, så nu ska jag ägna en stund åt att söka efter ett bra recept.

Har du kanske något som du kan dela med dig?  :-)