Man känner också att man vill återgälda något, i tacksamhet för all den hjälp man själv fått genom livet.
Sedan mamma haft en stroke och pappa börjat bli rätt glömsk, så behövde mina föräldrar efterhand alltmera hjälp - mer än vad hemtjänsten kunde erbjuda.
Min syster och svåger, som bodde nära dem, blev tungt belastade. Till sist blev situationen ganska ohållbar.
Vi måste försöka dela på uppgiften. Mamma och pappa vistades därför hos oss några veckor då och då.
Under en höst blev situationen alltmer besvärlig, genom att min syster också led av en jobbig sjukdom. Vi förstod, att vi måste ordna på något sätt så, att mina föräldrar skulle kunna bo hos oss i längre perioder.
I det läget bestämde vi oss för, att ställa i ordning drängkammaren till ett litet krypin för mamma och pappa.
Drängkammaren har bara en golvyta på ungefär17 kvm, men eftersom de inte skulle laga någon mat eller sköta tvätt där, så ansåg vi att det ändå skulle kunna bli tillräckligt bra.
Drängkammaren ligger bakom den röda dörren mitt i stallängan.
Precis som resten av gården, var drängkammaren rätt förfallen och det måste till ganska omfattande förbättringar.
Golvet fick grävas ur för ny isolering. Nya takbjälkar måste sättas in. Väggarna behövde förstärkas och putsas om. Det måste också bli nya vatten-och avloppsrör.
För att kunna koppla avloppet till den ordinare avloppsstammen, som skulle dras igenom boningshuset, så fick vi börja gräva ett dike från drängkammaren, rakt igenom boningshuset och fram till trekammarbrunnen på utsidan om gården.
Sedan makadam, isolering, armeringsmattor och golvvärmerör lagts på plats, så var det dags att gjuta golvet.
En stor betongbil kom med färdig flytbetong.
Den gamla väggen mot snickarboden hade ganska tunna och svaga lerstensväggar med furukorsvirke. För att förstärka, så bytte vi i stället till gammalt ekkorsvirke och fyllde facken med lecablock.
Sedan väggarna mot toalettrummet murats upp, så kunde allt putsas.
För att få ett gammaldags litet mjukt utseende på putsen, så slevas den på litet ojämnt och efterarbetas med vattendusch och en pensel till mycket svaga ojämnheter.
Det var ju litet bråttom, så det var skönt att sonen kom och hjälpte till i några dagar. Här blev järnfönstren skrapade och målade.
Sedan kom vi till golvläggningen.
Christer var verkligen nöjd, när han sent en kväll kommit fram till läggningen av sista klinkerplattan.
Det blev min uppgift att foga golvet och tvätta rent efteråt.
På Blocket hade vi hittat begagnade köksskåp. Vi hade även - via Blocket - fått tag i en diskbänk, ett kylskåp i rätt storlek och en liten spishäll.
Nu gällde det att fundera ut, hur vi skulle få plats med det mest väsentliga på den begränsade ytan.
Med mycket pusslande och anpassning så blev det slutligen ett litet minikök.
Efter köket blev dusch och toalett färdigställda.
Sedan det också hade blivit en ny dörr, innanför den gamla dörren och ett par garderober, ...
...så kunde mina föräldrar flytta in.
Det blev precis lagom till julen det året!
Me Halleluja vad fint. Jag skulle gärna flytta in. Vad ni kan!!!
SvaraRaderaVad härligt när man kan få plats för nära och kära. Kram/Fia.
Tack för berömmet Livsnjutaren!
RaderaDet här har blivit en flitigt utnyttjat liten bostad, som vi är glada att vi har.
Kram!
Märit
Det är så roligt att läsa din blogg...blir verkligen inspirerad, ska ta tag i mitt gamla hus i vår. Tora
SvaraRaderaMen så roligt att höra att du blir en inspirerad!
RaderaTack för de glädjande orden!
Vem skulle inte vilja flytta in den här mysiga miljön, som ni har skapat. Blir verkligen imponerad av era kreativa och perfekta skapelser på gården. Det måste också vara spännande att ha tillgång till all den här dokumentationen som ni har sparat.
SvaraRaderaKram/
Randi
Tack Randi!
RaderaDet är faktiskt jätteroligt att vi har så många bilder från allt som hänt på gården. Fast ibland känner jag nästan ångest, när jag tittar på alla bilder. Ångest över allt det enorma arbete, som framför allt Christer har fått lägga så mycket tid på. Man ska ju hinna njuta av sin tid på jorden också!
Det är inte så att ni behöver en dräng? ;)
SvaraRaderaNi har gjort det väldigt hemtrevligt i drängstugan! Fantastiskt snyggt jobb men jag har vid det här laget förstått att ni inte nöjer er med annat! :)
Tack för det omdömet om trivseln!
RaderaDet är nog så att Christer har svårt att låta något gå ur händerna, förrän han är nöjd!
Men det är nog hans livsstil och som sådan också ett sätt att njuta av livet!
Det kanske kommer drängar från Stugun någon gång! Så fint och trivsamt det ser ut. Tänk så bra din mamma och pappa hade det där hos er.
SvaraRaderaDet där rummet minns jag väl!
SvaraRadera/Anette