Somliga dagar

 Somliga dagar blir inte som man förväntat sig!

I morse ringde min syster och berättade, att vår pappa , som varit ovanligt pigg och rörlig för sin ålder, hade blivit sjuk och var skjutsad till sjukhuset i Helsingborg.
Min syster och svåger skulle genast åka dit och finnas hos honom.
Under dagen talade jag med dem några gånger, men proverna var inte klara så läkaren kunde ännu inte ge några besked.

När Christer kom hem från jobbet åkte vi genast upp till Helsingborg.
Pappa hade varit ganska orolig och rätt aggressiv mot både personalen och min syster.
Pappa, som hela sitt liv varit så lugn och vänlig!
Det kändes så främmande.

När vi kom fram sov han och såg lika fridfull ut som han brukar.  Han hade inga smärtor heller.
Min syster och svåger behövde vila och åkte hem till sig.

Proverna som tagits tyder på en hjärtinfarkt. På en så här gammal person, 95 år, så vill man inte göra så stora ingrepp i blodsystemet, som att gå in i de stora kärlen med slangar och riskera att göra ont värre.

Efter någon timme vaknade pappa och fick litet skötsel. Sedan satt jag vid hans sida och småpratade med honom.
Han var sitt gamla jag igen och skrattade till och med åt mina små skämt.  Ändå kunde man märka, att han var ganska förvirrad.

Det kändes så skönt att se, att han mådde relativt bra. Utåt märktes det inte mycket att han var medtagen.
Efter samtal med personalen enades vi om. att vi skulle åka hem och sova i avvaktan på morgondagen.

Den här bilden är från ett besök hos pappa på Minörgården, för några månader sedan.