Rosen har som föräldrar 'Belle Isis' x 'Dainty Maid'
David Austin hade som mål att få fram en klätterros, som var återblommande, men hos 'Constance Spry' slog 'Belle Isis' anlag igenom, så rosen är sommarblommande, alltså utan återblomning.
Den här rosen hade jag blivit störtförälskad i, när den visades upp i en del trädgårdsforum. Kan också säga att det nu har övergått till varm kärlek!
Rosen har fått sitt namn till minne av den berömda engelska floristen, lärarinnan och författaren Constance Spry, som avled 1960.
Den här rosen kan odlas både som buskros och som klätterros. Den behöver stöd i båda fallen.
Min ros planterades utanför stenmuren vid infarten under tidiga våren 2007.
Där växer ett syrensnår på andra sidan muren, så jag tänkte att rosen skulle kunna få stöd av syrenbuskarna, när den blev större.
Redan i mitten av juli samma sommar kom den första blomman.
Både almskott och ogräs ville gärna vara med och dela på den präktiga jorden, som rosen var planterad i.
Senare på sommaren kom faktiskt rätt många blommor, som berättade, att det här stället gillar vi, trots att det är halvskuggigt. Solen når inte dit förrän mitt på dagen.
Grenarna var veka och inte så långa, så de höll sig nära marken, den sommaren.
När blomstringperioden var över så började det spruta upp nya skott ur marken.
.JPG)
Redan nu kunde jag se på de äldre grenarna, att den här rosen, skulle komma att behöva stöd.
När jag hade blinkat litet till min gode make, så ställde han sig och svetsade ihop ett stadigt torn av armeringsjärn. Dit in kunde jag leda en hel del av grenarna.
Återigen kom en hel massa nya skott efter blomningen.
Sommaren 2008 växte den till ytterligare och nu blommade också fjolårsskotten.
Sommaren 2009 blommade hela rostornet nerifrån och upp. De längsta grenarna började nå fram till den döda almstammen intill, så vi klädde den med fårstängsel för att ha något att binda rosen emot.
När årets nyskott kom, så började rostornet faktiskt kännas litet för trångt.
Den svåra rosvintern 2010 frös många av våra stora klätterrosor ner till marknivå, men 'Constance Spry' klarade sig nästan helt utan skador och prunkade återigen med sina stora, vackra rosor.
Rosbusken som står framför klätterrosen är en gallica som heter Alain Blanchard.
Det verkar som om jag glömde att fotografera min goda 'Constance Spry' förra sommaren, för jag kan inte hitta några nyare bilder på den.
Underbar ros! Står med på min rosönskelista och i år måste jag skaffa henne!
SvaraRaderaJa, gör det, Fia!
RaderaTycker att den rosen ska finnas hos alla, som har trädgård i tillräckligt låg klimatzon! Den är så otroligt vacker med sina stora, välformade rosor. Det är ovanligt med så stora rosor på en klätterros.
Så det är en ros som ställer anspråk på klimatzonen. Fin är den jag antar man kanske inte ska bädda för den med en ärta i sängen. :)
SvaraRaderaHar nyss tittat hos Rosenposten och de anger att den är härdig till zon 5!
SvaraRaderaEftersom den var en av dem som inte frös ner hos oss förra vintern, så kanske det stämmer. Fast jag tror nog att det då blir i form av buske, knappast någon klättrare!
Den är i varje fall värd ett försök! :-)
Verkligen en fin ros! Verkar också frisk och glad.
SvaraRaderaJa, om jag bara hade större trädgård...
Den har varit tämligen frisk hos mig - möjligen något litet angrepp av svartfläck. Men det har inte varit något jag behandlat.
RaderaJa, det är tråkigt att man inte har plats - eller ork att odla allt vackert man ser!
Vilken superfin placering för din Constance Spry! Där trivs den. Värme från stenmuren som även är vacker bakgrund, sedan kunna klättra runt och slänga sig i buskaget bakom. Jättefint.
SvaraRaderaMin har jag haft sedan första delen av -90-talet. Numera vill den inte blomma särskilt ofta - barkfläcksjukan tar grenarna på vår och försommar. De som överlevt, vill säga. För Rosenposten vet nog inte riktigt hur det är här uppe i lite kallare delar av Sverige. Max zon IV, skulle jag nog säga. Om den inte står skyddat, då kanske...
Men när den blommar, så vacker!
En Henri Martin måste du absolut skaffa dig. Precis som Constance Spry är det en fjolårsskottsblommare så vissa år kanske det inte blir optimal blomning. Plantera honom i halvskugga, det föredrar den mannen. Och njut sedan av en riktig "skälm"! Taggig och tuff.
Hej från Törnrosa
Ja, jag tror också att stenmuren ger både värme och skydd, som rosen tycker om.
SvaraRaderaDet låter sorgligt att din CS angrips av barkfläcksjukan. Man undrar varför växterna blir sjuka. Har det att göra med att vi vill driva dem för hårt med gödning kanske. Såg just att Claus Dalby sa att han fick spruta alla rosor mot svamp, flera gånger under sommaren, annars blev de sjuka.
Likadant har jag hört från parker i England. De sprutar hela tiden.
Känner mig så tveksam till sprutandet, både av allmänna miljöskäl, men också av den anledningen, att vi har eget vatten, som vi hämtar från vårt grundvatten. Fast jag vet egentligen inte hur farliga svamphämmarna är. Det kanske är överdriven rädsla.
Om Henry Martin gillar halvskugga, så ska det nog gå att hitta någon plats till honom.
Ja, visst är det en underbar ros. Doften av myrra känns lång väg. De mörka bladen är ju också vackra som kontrast till de underbara blommorna. Jag är också helt emot att spruta på rosorna. Har aldrig gjort det och hoppas att jag slipper det!
SvaraRaderaKram/Randi
Det där med dofter har blivit allt viktigare för mig, med åren.
RaderaNu försöker jag välja så doftrikt som möjligt.
CS är kanske en blivande inneboende hos oss? Vi har ju sådan lera som rosor sägs gilla så vi tänker nog sätta fler i sommar. Tack för tips!
SvaraRaderaTycker absolut att du ska plantera en CS. Det kommer du aldrig att ångra!
SvaraRaderaDet verkar som om de flesta rosor gillar att ha någorlunda jämn fuktighet. Tror att det framför allt är därför de gillar lerjord. Sedan kan lerjorden på vissa ställen vara litet för tät och svårdränerad. Om ni har det så, så brukar många lyckas, genom att bygga upp en jordkulle ovanför leran, till rosen. Den hjälper då till med dränering och syresättning till rötterna.
Här hos oss är det i stället torr sandjord, så vi har lagt ut droppslangar på många ställen, bland annat utefter den här muren.
Det här kanske du redan vet om, så det var överflödig information. Då får du ursäkta en gammal lärare, som gärna undervisar! ;-D
/Märit
För att förtydliga ovanstående, så vill jag säga att detta med fuktigheten inte gäller för rugosor och pimpineller (kallas numera ofta för spinosissima).
Radera:-)
Så vacker! Härligt att se också hur snabbt den växer och hur mycket skott den skjuter. Hoppas våra ska trivas lika bra!
SvaraRaderaAllt gott,
Kerstin
Hej Kerstin!
SvaraRaderaDet är verkligen en starkväxande ros - i varje fall i det här klimatet. Den kommer säkert att växa bra hos er också. Vad man möjligen får akta sig för är att den inte hamnar i en kompakt lergrop, som hindrar syretillförseln.