Rosen 'James Galway', Tulpaner 'Prestans Fusilier' och att kapa tegelstenar

Idag har det varit härligt uteväder, så jag jobbade i trädgården  på förmiddagen.

Flyttade bland annat rosen 'James Galway'.
Den gode James blev mycket högre, än jag väntade mig, så han skapade obalans i sin rabatt.
Nu har han fått en ny plats intill en syren vid västra stenmuren.
Eftersom han fick ärva platsen efter en av Princesse-rosorna som vi flyttade förut, så planterade jag honom i en tjock papperssäck nere i gropen. Hoppas att han har hunnit etablera sig där, innan säcken har förmultnat, så han slipper bli äten av rotnematoder.

Från början var alltså James Galway en låg ros, som jag tänkte skulle passa på den här platsen.
Titta här, så blygt han tittar fram mellan funkiabladen!

Nästa bild är från 2010, när han fortfarande höll sig på någorlunda låg nivå.

Förra sommaren hade han blommorna så högt, att det var svårt att titta in i dem, men jag valde visst aldrig att fotografera honom så, för jag hittar ingen bild från i fjol.

Glömde faktiskt att fotografera James på den nya platsen idag, men det är ju ändå bara några pinner som sticker upp ur marken, så det får nog vara så.

Vi går över till att titta på nya vårtecken!

De allra tidigaste tidigare tulpanerna, som en läsare i bloggen, Kajo,  lärde mig att de heter 'Show Winner', har redan börjat vissna i kronbladen!
I stället har en annan sort, som heter Tulipa 'Prestans Fusilier' börjat blomma nu, fastän de inte riktigt hunnit ur bladrosetten. Det här är en sorts tulpan, som har flera blommor på samma stjälk.

Den här tulpanen har vi på några olika ställen i trädgården. Här är en bild från förra året.

Det verkar som om det är en tulpan, som kommer tillbaka i flera år.
Nu har jag fått veta att jag ska gödsla  tulpanerna igen, när de blommat över. Hoppas att jag kan bevara dem längre då.

Christer har hyrt en stenkap och kapat de tegelstenar, som vi ska ha framför spisarna i köket.
Det är gamla handslagna tegelstenar som ska få ett nytt liv nu. De kommer från ett hus, som revs i Östra Tvet, någon gång på 90-talet. Huset var byggt 1863.
Tänk om de stenarna kunnat tala!

Kapen var så tung, så vi bestämde oss för, att låta den stå kvar på släpvagnen. Det var allt ett misstag på mer än ett sätt.
Det blev en jobbig arbetsställning, då den kom litet för lågt. Sedan fick vi under lång tid, tvätta tegeldamm från både kapen och släpet. Dessutom rev vi upp bottnen i släpvagnen med några neråtriktade järn, när vi skulle flytta kapen under tvättningen.
Eftersom vi inte släppt på något vatten till utetappställena än, så fick vi pumpa upp i kannor från gårdspumpen. Det gick ju åt rätt mycket, så vi fick jobba på med det ett bra tag.

Sedan stenarna blivit kluvna skulle de tvättas rena från löst damm. 

Ja, sen får vi väl tvätta gården också! Men det får allt vänta tills vi har vatten i trädgårdsslangen. Om inte det kommer regn och sköljer bort tegeldammet innan dess.

Eller vi kanske ska ha litet tegelfärgad beläggning här... ;-D